”Samarbete viktigt för att möta nationella och internationella utmaningar”
Nordens vision att vara världens mest hållbara och integrerade region 2030 är något som Nordiska ministerrådet arbetar för. Nordiska minsterrådet är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan och även hemvist för programmet Nordplus. Under 2024 axlar Sverige ordföranderollen i Nordiska ministerrådet. Vad innebär det? Och hur kan Nordplus bidra till visionen om hållbarhet och integration?
Åsa M Karlsson, foto Regeringskansliet.
Vi frågade Åsa M Karlsson, kansliråd på Sekretariatet för analys och internationell verksamhet på Utbildningsdepartementet och projektledare för det svenska ordförandeskapet inom Ministerrådet för utbildning och forskning.
”Ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet varar ett år åt gången och alternerar mellan de fem nordiska länderna”, berättar Åsa Karlsson. ”År 2024 tar Sverige över stafettpinnen från Island och leder arbetet för det nordiska regeringssamarbetet inom de olika samarbetsområdena. För min arbetsplats Utbildningsdepartementets del innebär det att vi leder arbetet inom Ministerrådet för utbildning och forskning. Vi har tagit fram ett eget ordförandeskapsprogram med ett övergripande tema, samt en rad aktiviteter som ska genomföras under året.”
Kan du ge exempel på några aktiviteter som kommer äga rum i år inom ramen för ordförandeskapet?
”Mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom teknik och naturvetenskap och för att de nordiska länderna fortsatt ska vara innovatiova tekniknationer, är STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics) ett övergripande tema för vårt ordförandeskap. Men även aktiviteter som främjar Norden som en läsande region, ansvarsfull internationalisering och tvärvetenskaplig forskning står i fokus under året”, säger Åsa Karlsson och fortsätter:
”Vi kommer anordna ett seminarium om resultaten i PISA i maj, ett om läsfrämjande på bokmässan i Göteborg i september, samt en konferens om ansvarsfull internationalisering mot slutet av året – alla ur ett specifikt nordiskt perspektiv. Intressenter och partners är de nordiska ländernas och de självstyrande områdenas regeringar och relevanta departement och myndigheter. Även tjänstemän, forskare, elever, studenter och olika organisationer involveras eller berörs på olika sätt.
Flera myndigheter har också ett utpekat ansvar, till exempel ni på UHR vad gäller Nordplus och Skolverket vad gäller arbetet inom NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) och DIS-nätverket (demokrati, inkludering och sammanhållning).
För mig personligen innebär ordförandeskapet bland annat att jag kommer att vara ordförande för mötena inom Nordplus programkommitté, tillsammans med en estnisk kollega då Estland är medordförande för Nordplus under 2024. Jag är jätteglad att vi kan förlägga det ena av våra möten till Visby, med närhet till det svenska Nordpluskontoret på UHR. Det ska bli extra kul att välkomna alla nordiska och baltiska kollegor just dit!”
Nära, enkelt, hållbart
Nordiska ministerrådets vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region till år 2030 är tongivande för Nordplusprogrammet. Ledorden för programmet är nära, enkelt och hållbart - hur märks det i praktiken?
”Att resa hållbart i Norden och Baltikum är inte svårt”, menar Åsa Karlsson. ”Mellan länderna i regionen finns dessutom en geografisk, kulturell och i vissa fall språklig likhet som underlättar aktivt samarbete. Samtidigt kan arbetssätt och metoder skilja sig åt och ge nya perspektiv och intressanta erfarenheter. Många projektägare väljer också att arbeta med teman som ryms inom FN:s globala mål för hållbar utveckling eller programmets aktuella fokusområde.
Programmet Nordplus är den viktigaste insatsen för att möjliggöra och främja studentmobilitet i Norden. Genom det Nordiska ministerrådet investerar de nordiska länderna ca 80 miljoner DKK per år (2023) i Nordplus. Utbyten mellan elever, studenter och lärare bidrar till ett utbyte av idéer, erfarenheter och kulturer som är viktiga för såväl individen som för våra lärosäten och vårt samhälle. Under pandemiåren stod utbyten tillbaka av förklarliga skäl och därför är det viktigt att vi arbetar mot att öka mobiliteten i regionen igen.”
Social hållbarhet aktuellt fokusområde
Under 2023 och 2024 står social hållbarhet i fokus inom Nordplus; rättvisefrågor, hälsa, mänskliga rättigheter, kulturell kompetens och demokrati. Det är stora områden, hur kan utbyten och samarbeten bidra?
”Samarbete kring forskning, utbildning och språk är viktiga redskap för att möta nationella och internationella utmaningar. Det är själva utgångspunkten för det nordiska samarbetet”, säger Åsa Karlsson. "De nordiska och baltiska länderna delar många erfarenheter och det är därför viktigt att vi lär av varandra såväl när det gäller möjligheter som utmaningar i nutid och framtid. Min förhoppning är att allt fler lärare, studenter, skolledare och andra inom utbildningsområdet får upp ögonen för Nordplus. Programmet ger många fina möjligheter till erfarenhetsutbyten och mellanmänskliga möten vilket är nog så viktigt idag.”
Om Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet på regeringens webbplats