Arbetet för att nå de utbildningspolitiska målen följs upp

I år presenteras även indikatorer för reformer som stöder utvecklingen av digital kompetens i Europas skolor. Urvalet av indikatorer baseras på de strategiska prioriteringarna i EU-kommissionens handlingsplan för digital utbildning 2021–2027.

Politiskt fokus på förskolan

För att fler barn ska gå i förskolan har några länder genomfört reformer för platsgaranti. Sverige och flera andra länder har gjort förskoleundervisning obligatorisk. Irland, Italien, Malta och Finland har gjort reformer för att stärka undervisningskvaliteten i förskolan. Flera länder har nya eller uppdaterade läroplaner med nya kunskapsmål. En del länder har infört specifika stödåtgärder för barns språkutveckling. Deltagandet i svenska förskolor är högt men det fattas utbildade förskolelärare.

Svårigheter att uppnå grundläggande färdigheter

De senaste tio åren har andelen lågpresterande elever ökat i hela EU. En femtedel av eleverna saknar tillräckliga färdigheter i läsning, matematik och naturvetenskap. De flesta länderna i Europa mäter elevers färdigheter genom nationella prov och erbjuder centralt stöd till skolor. Trots goda utbildningsresultat över lag har Sverige en utmaning med likvärdighet i utbildningen. Social och etnisk segregation ökar i svenska skolor, även om vi fortfarande ligger under EU-genomsnittet.

Få reformer inom högre utbildning

Inom högre utbildning handlar reformerna främst om att bredda rekryteringen genom nya strategier med kvantitativa mål eller genom att erkänna tidigare informellt eller icke-formellt lärande. Länderna i Europa behöver fortfarande göra mer för att främja breddad rekrytering och öka deltagandet i högre utbildning.

Rapporten Structural Indicators for Monitoring Education and Training Systems in Europe – 2022 (pdf)