Välkommen till höstens webbinarier på temat tillträde

Betydelsen av studievägledning under grund- och gymnasieskolan för övergången till högskolestudier för unga med icke-akademisk bakgrund. Ta del av forskarnas svar på deltagarnas FAQ längre ned. 

Emil Bertilsson, docent i utbildningsociologi vid Uppsala universitet, presenterar en pågående studie om vilka utbildningar unga med olika bakgrunder söker till. 

David Reimer, professor i utbildningssociologi vid University of Iceland, presenterar resultat från ett omfattande danskt experiment vid 96 gymnasieskolor. Riktad information, videor med förebilder och samtal om vanliga frågor och farhågor, till exempel om man kommer att passa in och klara av universitetsstudier har visat sig underlätta övergången. 

Frågor från deltagarna 

Har ni gjort en analys kring varför det är av större vikt att pappan i en familj är högutbildad än att mamman är det? Det syntes en procentuell skillnad i tabellen ni visade.

Emil B: Det korta svaret är nej, inte inom ramen för det här projektet. Det är en intressant fråga men ligger lite utanför det som vi avser att studera. Vi kan inte säga om detta är något tillfälligt mönster i just denna studentpopulation eller något mer systematiskt mönster. 

David R: We have not done our analysis separate by parent gender in the work that I presented. We followed the ”highest level of parental education appraoch” – meaning that we used the education of the parent of whoever parent has the higher level (mother or father). There is some research pointing to that mother’s education tends to be more important – particularly for child outcomes earlier in life, see: 

Erola, J., Jalonen, S., & Lehti, H. (2016). Parental education, class and income over early life course and children's achievement. Research in Social Stratification and Mobility, 44, 33-43.

Marks, Gary Neil. "Are father’s or mother’s socioeconomic characteristics more important influences on student performance? Recent international evidence." Social indicators research 85.2 (2008): 293-309.

Har någon funderat på vad meritpoängen betyder för breddad rekrytering? Ungdomar på yrkesprogram har sällan möjlighet att få full merit och Komvux prioriterar ofta bort ansökningar där syftet är att läsa en kurs för att få meritpoäng. Meritpoäng ger ju ett oerhört påslag på jämförelsetalet.

Emil B: Vi kan se i våra resultat att maxad meritpoäng kan få ganska stora konsekvenser, framför allt när det gäller program där konkurrensen och antagningspoängen är höga och där man i princip behöver full merit för att kunna bli antagen. På så sätt har det betydelse för breddad rekrytering då dessa program ofta karaktäriseras av att ha en socialt sett mer resursstark studentpopulation (högutbildade föräldrar et c.). 

Man väljer "fel" program utifrån sin studieförmåga. Exempelvis Naturvetenskapligt program fastän man har E betyg i allt. De får inte högre betyg på programmet och tillhör din kategori C.  SYV i grundskolan har avrått från valet men man är behörig. Hur ser genomströmningen ut för dessa elever på universitet/högskolenivå?

Emil B: Hur genomströmningen ser ut för olika studentgrupper är inget som vi studerat inom ramen för det här projektet. Vi vet dock från tidigare forskning att låga betyg tenderar att öka risken för avhopp och därmed ge lägre genomströmning, men att den risken också ser olika ut beroende på högskoleprogram. 

Ibland kan det också vara taktiskt att komplettera med betyg efteråt för att få ett bra avgångsbetyg och ex. vis komplettera via basår på universitet då det inte påverkar meritvärdet. Hur tänker ni kring det?

UHR: Det är bra att det finns olika möjligheter att komplettera med studier på gymnasienivå utifrån personers behov och livssituation. UHR lägger ingen värdering i vilket alternativ man väljer. 

Fråga: Hur har det gått med grundläggande behörighetsprovet? Ser ni några resultat från det?

UHR har utvärderat försöksverksamheten med det grundläggande behörighetsprovet som genomfördes 2022-2023. Det är nu upp till regeringen att besluta huruvida provet ska införas som en permanent åtgärd. Statistik(2024) visar: 

UHR:s rapport över regeringsuppdraget, pdf

How would the parent Emil and parent David guide your own children towards their future if they are on their way to choose gymnasieutbildning?

Emil B: Kul fråga, jag har faktiskt ganska nyligen haft ett barn som valt gymnasieprogram. Jag skulle säga att jag hade väldigt liten påverkan på det val hon till slut gjorde och min guidning i frågan var minimal. Min hållning har nog snarare varit att det viktigaste är att välja något som man är intresserad av snarare än att tänka strategiskt.  

David R:

Very good question. In a way it is strange process to reserach a phenomenon – but also be actively involved in it oneself (in fact, my 16 year old daughter was in the sample of our EDUCHANGE study in Iceland!).

We tried to not push or children too much one way or another – but our two daughers who now attend gymnasium in Iceland, the question for them was only which gymnasium to choose (in Iceland there are no geographical or other restrictions – only your grades) but not whether or not attending gymnasium vs. a vocational option was relevant. Generally speaking our advice was to choose pathways that do not close of options later on – as they really have no clue yet what they want to do yet.

Med ändrat behörighetskrav till lärarutbildningar med betygskrav kompliceras också tillträdet hur tänker ni kring det? Det kan ex. vis vara svårare att få läsa om en kurs som man redan har godkänt betyg i.

UHR: Att höja betygskravet i ett ämne för en typ av utbildning är delvis nytt. Det återstår att se hur det faller ut, men troligtvis kommer lärarutbildningarna att få färre antal behöriga sökande. UHR har en remiss ute nu som föreslår hur kraven kommer att se ut för de sökande som saknar betyg i Svenska 3, till exempel sökande med betyg i Svenska B eller från folkhögskolan. De flesta lärosäten som erbjuder lärarutbildning kommer också att inrätta kurser i svenska som ger behörighet enligt de nya kraven. 

Kommentarer från deltagare

Breddad rekrytering och mer jämlik vägledning: Universiteten har en viktig roll i arbetet med att skapa mer jämlika möjligheter till högre utbildning. Ett sätt att bidra till detta är att se över dagens krav på särskild behörighet och undersöka om vissa behörighetskrav kan minska möjligheten för ungdomar att söka och påbörja utbildningar. Universiteten bör därför regelbundet granska och utvärdera sina krav på särskild behörighet. Det är viktigt att säkerställa att varje behörighetskrav verkligen är relevant och nödvändigt för att studenten ska kunna klara utbildningen. Om vissa krav inte längre fyller en tydlig funktion skulle en förändring kunna bidra till att fler ungdomar får möjlighet att söka vidare till högre studier.

David R: I could not agree more. At the same time, students increasingly have problems following the curriculum for first years students at the university level. I came across a post from a professor in applied statistics at the University of Iceland who explained that a growing number of first year students could not solve relatively mathematics problems – (she had some data across years). So this would probably have to go along with some preparatory courses that make sure that students are not at a disadvantage right from the start – and drop out prematurely.

Därför behöver studie- och yrkesvägledningen ges tillräckliga resurser och finnas tillgänglig under en längre period, så att elever får möjlighet att utforska olika utbildningar, yrken och framtidsvägar innan de gör sina val. En mer jämlik vägledning innebär också att elever ska få samma möjligheter oavsett kön, familjens utbildningsbakgrund eller sociala och ekonomiska förutsättningar. Vägledningen bör utgå från elevens intressen, förutsättningar och framtida mål – inte från föreställningar om vad som passar en viss grupp. Genom ett närmare samarbete mellan skolor, universitet och arbetsliv kan ungdomar få bättre kunskap om vilka utbildningsvägar och karriärmöjligheter som finns. Det kan också bidra till att fler elever vågar söka utbildningar som de kanske annars inte skulle ha övervägt. Målet bör vara en studie- och yrkesvägledning där alla ungdomar får möjlighet att göra välgrundade val och där deras framtida utbildnings- och karriärmöjligheter inte begränsas av kön eller social bakgrund.

David R: I very much agree. One key challenge I see, however, is that interests are also formed by the socieconomic circumstances.