Bli Ivägledare du med

Att åka iväg till ett annat land för att plugga, praktisera eller prova på volontärarbetet är inget man gör med kort framförhållning. Även den ivrigaste kan behöva sondera, planera och fundera över för- och nackdelar med olika möjligheter.

Som vägledare har du en nyckelroll i att ge bästa förutsättningar för de redan övertygade och mer självgående, men framför allt, att motivera och stödja den mer tveksamma gruppen. 

Modell för ivägledning 

Søren Kristensen, PhD, har forskat i det lärande som sker under en utlandsvistelse och kopplar det han har sett till en möjlig vägledningsmodell. Han menar att innehållet i den vägledning som ges har kommit att ändras över tid – från ett fokus på spridning av information till aktiviteter som är mer inriktade på motivation och kvalitetssäkring.

Det viktigaste budskapet är att en utlandsvistelse kan resultera i många positiva effekter för individen, men att dessa kanske inte uppnås automatiskt bara för att man åker iväg. För att få till stånd en så bra potential för lärande som möjligt, är det viktigt att på olika sätt kvalitetssäkra utlandsvistelsen – både före, under och efter.

Learning by leaving. Kristensens avhandling på CEDEFOPS webbplats

Metodik och verktyg 

Tips för att stimulera, stötta eller följa upp en utlandsvistelse hittar du under respektive avsnitt. Vart och ett utgör en fas i ivägledningsarbetet:

Den förberedande fasen är den mest omfattande och innehåller moment som att motivera, förtydliga och förbereda.  

Före en utlandsvistelse

Den bekräftande/upprätthållande fasen under själva vistelsen omfattar integration och avstämning av läroprocesserna men också krisberedskap.

Under en utlandsvistelse

Uppföljningsfasen eller efterarbetningsfasen handlar om utvärdering av utbytet och om hur individen kan dra nytta av de vunna erfarenheterna och färdigheterna framöver.

Efter en utlandsvistelse

Din insats gör skillnad

Din insats som inspiratör och ögonöppnare för världens möjligheter gör stor skillnad; både för individen och för samhället. I ett bredare perspektiv kan man identifiera tre olika aspekter av Ivägledningsarbetet. 

Öka volymen för lärandemobilitet 

Av alla studenter som tog examen läsåret 2017/18 hade 14 procent studerat utomlands (UKÄ). EU-målet som Sverige skrivit under på är 20 procent. I "En strategisk agenda för internationalisering"(SOU 2018:3) är det föreslagna målet att minst 25 procent av alla studenter senast 2025 ska ha tillbringat minst tre månader av sin utbildning utomlands. Ska man nå dessa mål måste man börja i tid.

Företaget Ungdomsbarometern visade 2016 att mer än hälften (66%) av alla som planerade att studera vidare efter gymnasiet, ville plugga utomlands. Som vägledare kan man sporra både elever och studenter att gå från tanke till handling.

Öka det transformativa lärandet  

Att använda varierande vägledningsmetodik för reflexivt tänkande kan fördjupa förståelsen för vad man upplevt och för att öka tolerans och interkulturell kompetens. Som vägledare kan du hjälpa deltagaren att sätta ord på förändringarna som skett under utlandsvistelsen och ge stöd för att dra utbildnings- och karriärmässiga slutsatser av dem.

Kompensatoriska aspekter

Hur kan man se till att även mindre resursstarka individer kan delta i denna unika typ av lärande? Kompetenserna som utvecklas under en utlandsvistelse sammanfaller med många av de färdigheter som behövs på framtidens arbetsmarknad. Tillgången till den typen av lärande måste fördelas lika. Att betrakta lärande utomlands som ett slags karriärkapital gör det viktigt att inkludera alla.

Studera utomlands med funktionsvariation 

För att fler studenter ska kunna studera utomlands finns hjälp att få både när det gäller anpassad utbildning och ekonomi.

Den som redan är student vid en högskola i Sverige gör klokt i att välja något av högskolans utbytesprogram. Då är man fortfarande inskriven på hemuniversitetet, som kan ansvara för att man får det pedagogiska stöd som erbjuds vid hemlärosätet också vid ett utbyte. Dessutom har de internationella koordinatorerna upparbetade kontakter och kan därför, tillsammans med det utländska universitetet, lägga upp en plan för studierna.

Vid många universitet och högskolor i Sverige finns det också en samordnare av pedagogiskt stöd för studenter som möter eller upplever funktionshinder i studiesituationen. Med samordnaren kan man diskutera möjligheterna till särskilt stöd under studierna utomlands.

Studera med funktionsnedsättning, på Studera.nu