Snabbkurs i regeltänk

Här beskriver vi kortfattat förutsättningar och begrepp i antagning till högre studier för dig som är ny i rollen som studievägledare, eller som bara behöver en repetition.

Behörighet en förutsättning

För att komma i fråga för en studieplats måste en blivande student ha tillräckliga förkunskaper. De formella förkunskapskraven delas in i grundläggande och särskild behörighet, där grundläggande behörighet utgör en miniminivå för att klara av studierna och särskild behörighet är kopplat till utbildningens inriktning med krav på mer specifika ämneskunskaper.

Tips. Till ett stort antal högskoleutbildningar krävs bara grundläggande behörighet.

Betygshandlingar ger underlag

Grundläggande och särskild behörighet styrks som regel genom betygsdokument.

Kraven för grundläggande behörighet ser olika ut beroende på när den sökande avslutat sina gymnasiala studier, och på skolformen. Den som har en gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program har alltid grundläggande behörighet. Den som har en gymnasieexamen från ett yrkesförberedande program måste ha godkänt betyg i Svenska 2 och 3 och Engelska 6 för att ha grundläggande behörighet.

Tänk på. Den som uppfyllt kraven för grundläggande behörighet med sin gymnasiekompetens enligt äldre bestämmelser är också fortsatt behörig. Man kan alltså aldrig "bli av med" sin grundläggande behörighet. Det är bara när det finns brister i behörigheten som skärpta krav kommer in i bilden.

Särskilda krav gäller för den som har en utländsk gymnasieutbildning

Särskild behörighet

I och med att de nya tillträdesreglerna träder i kraft inför antagning till utbildningar som startar efter den 31 maj 2o22, kommer de särskilda behörighetskraven att framgå av kurser enligt Gy11/Vux12 för alla högskoleutbildningar.

Exempel: Arkitektprogrammet

Grundläggande behörighet och
Matematik 3b alternativt 3c
Naturkunskap 2Samhällskunskap 1 b alternativt Samhällskunskap 1a1 +1a2

*)Alternativt Biologi 1, Kemi 1 och Fysik 1a eller Fysik 1b1+1b2

Komplettera för behörighet

Den som saknar de förkunskaper som krävs, oavsett om det gäller grundläggande eller särskild behörighet, kan komplettera i efterhand. Det vanligaste är att läsa in kurser eller större delen av en gymnasieutbildning vid komvux, men även folkhögskolor och högskolor erbjuder utbildningar för den som vill komplettera.

Meriterna värderas inför urvalet

Till utbildningar med fler sökande än studieplatser behöver man göra ett urval i antagningen.

Tips. Till ett stort antal utbildningar, både kurser och program, görs inget urval, utan alla sökande kan beredas plats.

Platsfördelningen görs i de flesta fall utifrån ett meritvärde; en sökande med högst meritvärde tilldelas en plats före en med näst högst meritvärde och så vidare. För att få fram ett meritvärde måste bokstavsbetyg och utländska betyg räknas om till den svenska 10,00 – 20,00-skalan.

Hur en sökandes betyg meritvärderas och i vilken urvalsgrupp han eller hon deltar, styrs av betygsdokumenten.

Tänk på. De olika betygsgrupperna skiljer sig åt när det gäller hur de meritvärderas. Identifiera därför alltid vilken förutbildning det rör sig om för att kunna ge rätt information. Se översikten sist på sidan.

Komplettera för att höja meritvärdet

Den som läser upp eller gör en prövning i en befintlig kurs, på komvux eller i gymnasieskolan, för att på så sätt höja sitt meritvärde, gör med antagningsterminologi en utbyteskomplettering.

Sökande med slutbetyg och gymnasieexamen kan dessutom höja sitt meritvärde genom att läsa kurser som ger meritpoäng, så kallad meritpoängskomplettering.

Sökande med utländska gymnasiebetyg kan höja sitt meritvärde genom att komplettera med vissa kurser från komvux, så kallad tilläggskomplettering.

Utländska meriter i antagningen

Olika meritvärde

Eftersom behörighetskraven styr vilka kompletteringar som räknas med till en viss utbildning, kan sökande konkurrera med olika meritvärden till olika utbildningar. Den som kompletterat för att bli behörig kan i vissa fall få ett lägre meritvärde än det ursprungliga. Det här är förvirrande för många och hänger ihop med det komplexa samspelet mellan behörighetskurser, meritpoäng och faktiska betyg.

För att illustrera det här finns sökscenarion för respektive skolform för sökande på Antagning.se.

Exempel med svensk förutbildning, Signe, Edvin, Malik på vägledarsidorna

Exempel för utländsk förutbildning, Korosh, Anna och Lukas på Antagning.se