Inga stora effekter av viktade högskoleprov i antagning till högskolan

28 juni 2024

Den pilotverksamhet med viktat högskoleprov vid urval som UHR fick i uppdrag att genomföra 2018, har nu sammanfattats till regeringen. Syftet med försöksverksamheten var bland att se hur viktning skulle kunna bidra till ökad genomströmning. UHR:s bedömning är att viktning av provets delar inte får några stora effekter.

Högskoleprovet består av två delar - en kvantitativ del och en verbal del. Viktning innebär att den ena provdelen väger tyngre än den andra vid urvalet till en högskoleutbildning. I försöksverksamheten kunde de lärosäten som deltog själva avgöra om en viss utbildning skulle viktas mot den kvantitativa eller verbala delen.

I antagning till HT19 gjordes viktningen för ett antal civilingenjörsutbildningar för att sedan kompletteras med högskoleingenjörs-, förskollärar-, jurist- sjuksköterske-, socionom-, tandläkar-, personalvetar- och psykologprogrammet. Dessa utbildningar valdes då de bland annat bedömdes ha god geografisk spridning och en tydlig övervikt av antingen kvinnliga eller manliga sökanden.

Av UHR:s analyser framgår att sammansättningen av de antagna endast ändrats marginellt, varför det gör det svårt att se hur viktningen skulle kunna bidra till en ökad genomströmning.

De lärosäten som deltagit i pilotverksamheten

Chalmers tekniska högskola
Göteborgs universitet
Högskolan Borås
Linköpings universitet
Luleå tekniska universitet
Lunds universitet
Malmö universitet
Mittuniversitetet
Karlstad universitet
Stockholms universitet
Uppsala universitet
Umeå universitet