Modell med högre krav för särskild behörighet

Vidare ska myndigheten föreslå hur en modell med högre krav för särskild behörighet skulle kunna utformas, analysera för- och nackdelar med högre behörighetskrav, beskriva konsekvenserna av dessa samt lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget har genomförts i nära samverkan med Statens skolverk och Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

UHR har i kartläggningen och analysen utgått från sökande till de tio största utbildningarna som leder till yrkesexamen. Studien innefattar sökande med gymnasieexamen utfärdad i enlighet med gymnasieskola 2011.

Fyra modeller för simulering

UHR har tagit fram fyra modeller med högre krav för behörighet och utifrån detta simulerat hur sökande och antalet antagna påverkas av de höjda kraven. Utöver det har UHR i samverkan med UKÄ gjort avhoppsanalyser samt studerat hur studentpopulationen påverkas av de höjda kraven.

Resultatet av simuleringarna visar generellt att:

• antalet behöriga sökande och antagna minskar
• antalet avhopp minskar
• poängproduktionen (antal poäng tagna per år) ökar
• andelen studenter med högutbildade föräldrar ökar
• andelen studenter med utländsk bakgrund minskar
• andelen kvinnor ökar.         

UHR har i arbetet med att föreslå en modell med högre krav för särskild behörighet tagit i beaktande att studenterna ska vara bättre förberedda för högskolestudier än vad som är fallet idag, att antalet avhopp bör minska samt att studenternas poängproduktion bör öka.

Trots att simuleringarna visar på ett antal icke önskvärda bieffekter föreslår UHR:

• Höjt betygskrav till betyg C i kurser som krävs för särskild behörighet

och/eller

• Möjlighet att införa särskilda behörighetskrav i Engelska kurs 6 samt Svenska kurs 3 med betygskrav C.