Elever i Sverige och Belgien bygger hållbara stadsmiljöer tillsammans

Globala klimatförändringar är ett av vår tids största samhällsproblem. I städer möter vi som ett resultat av detta, problem som till exempel översvämningar. Sakta växer insikten att vi behöver göra stadsplanering på ett annat sätt. I eTwinningprojektet ”Let’s sketch a smart and sustainable city together” fick eleverna vara framtidens stadsplanerare.

Hej, Gabriela Petre Broman, MaNo lärare på Rutsborgskolan i åk 7-9, Lomma och eTwinningambassadör! Ert projekt ”Let’s sketch a smart and sustainable city together” är nominerat till eTwinningpriset 2025. Grattis!

Hur länge har du varit engagerad i eTwinning? På vilket sätt?

Jag kom i kontakt med eTwinning för ca 10 år sedan på en workshop. Tankarna på att ha samarbeten med lärare i Europa har funnits hos min innan dess, men jag visste inte att det fanns ett verktyg som eTwinning. Jag kom i gång med projekt ganska snabbt efter workshopen, fick snabbt en inbjudan från andra lärare från Serbien, Spanien och Italien. Sen dess har jag alltid haft i gång projekt, några stora som sträckte sig över ett läsår och andra små på ett par månader. Alla eTwinningprojekt är för mig "bara" en av många undervisningsmetoder. Jag gör det jag ändå har planer på att göra, men tillsammans med andra lärare i Europa.

Dessutom har jag under dessa år haft möjlighet att delta i olika konferenser, seminarier och workshop både digitalt och på plats i olika länder. Fantastisk möjlighet till kompetensutveckling som annars kan vara svår att få med skolans begränsade resurser.

Berätta om projektet ”Let’s sketch a smart and sustainable city together

Jag har tidigare haft ett bra teknikprojekt med en lärare från Belgien. I slutet på vårterminen 2023 pratade vi lite om våra pedagogiska tankar kring nästkommande läsår 2024 och upptäckte ganska snabbt att båda hade planer på att använda Google SketchUp i teknik och självklart ville vi passa på att jobba tillsammans med detta.

Vi jobbade i våra respektive skolor under hösten 2023 med hållbara städer, vi gjorde efterforskningar och tittade på exempel från flera länder på hur man bygger miljövänligt, hållbart och inkluderande för folk i olika åldrar och med olika socioekonomiska bakgrunder. För att få mer kunskap om hur stadsplanering fungerar i praktiken bjöd vi in Lommas stadsarkitekt som berättade om viktiga faktorer att tänka på vid utformningen av nya stadsdelar. Denna insikt hjälpte eleverna att forma sina egna idéer och koncept.

Efter jullovet kopplade vi eleverna till vår TwinSpace, den digitala samarbetsytan på eTwinning, och inledde den roliga delen. Vi delade in våra elever i internationella grupper och hade ett videomöte där eleverna diskuterade i sina respektive grupper vad som är viktigt i en hållbar stadsdel. De samarbetade på det digitala verktyget Whiteboards på Canva och gjorde långa listor på vad de ansåg var viktigt att ha med i sina stadsdelar. Svenska elever ville gärna skissa på ett område nära skolan som vi vet kommer att byggas upp inom några år och ritade för hand några skisser på det, sen tog de med sina idéer till en gemensam skiss på Canva.

Vi la märke till att svenska elever bidrog med gröna områden och idrottshallar och arenor i första hand. Det ligger dem varmt om hjärtat eftersom vi har fotbollsprofil på vår skola. Vi lärde oss mycket av eleverna i Belgien som betonade vikten av återvinningsmöjligheter. Sen var solceller, vindkraftverk och möjlighet till närodlade produkter en självklarhet för båda skolorna.

Sista delen var att bygga var sin 3D modell av en byggnad i stadsdelen. Vanliga hus, bibliotek, blomsteraffärer och caféer, skolor, idrottshallar och hotell gav liv åt våra stadsdelar.

I vilken årskurs gick eleverna som deltog i projektet och vad lärde de sig?

Mina elever gick i åk 8 och var i samma ålder som sina kompisar i Belgien.

Beskriv lite om hur det digitala samarbetet såg ut 

Mycket av de informella kommunikationen skedde via WhatsApp, men resultat, planering, länkar till Canva och bilder från videomöten dokumenterades på projektets TwinSpace. Eleverna har setts online och lagt grunden till vidare arbete, sedan vet jag att de har valt att hålla kontakten på deras älskade Snapchat.

Vilket mervärde anser du att eTwinning ger som digitalt redskap för att nå lärandemål?

Jag ser ett mer autentiskt lärande via eTwinning när mottagaren är en annan kompis någonstans i Europa. Eleverna brukar vilja göra bättre ifrån sig och inte för betygets skull, utan för lärandets skull. När insikten att hållbarhet gäller oss alla, att alla vi har ett uppdrag att tänka om och hitta lösningar, det är inte bara ett par rader i fysik- och kemiboken, då är det på riktigt. Kunskaperna används i riktiga sammanhang, med stöd från experter inom området. Arkitekten som skulle utforma riktiga stadsdelar fanns dessutom bara ett stenkast bort. Det gav dem en känsla av delaktighet.

Samarbetet sker på engelska, vilket ger eleverna en meningsfull kontext att utveckla sin kommunikativa förmåga i ett annat sammanhang än det vanliga engelskalektionen. Och återigen – de tänkte inte lika mycket på betygen utan kunde lära sig mer avslappnat, våga göra fel och ha roligt

Det interkulturella lärandet är mycket viktigt att tänka på i dessa tider när det politiska läget oroar oss alla. eTwinning ger oss nyckeln till elevernas EU-medborgarskap. Insikt i andra kulturer, perspektiv och sätt att lösa problem stärker deras förståelse för varandra.

Vilka partners är med i projektet?

Vi hade bara en partner, skolan De Bron Tielt i Belgien.

Vad har varit behållningen i projektet?

  • Elevernas förståelse för hållbar och inkluderande stadsplanering genom att arbeta med verkliga problem och experter.
  • Utveckling av deras digitala färdigheter genom att använda verktyg som Canva, Google meet och Google SketchUp.
  • Det internationella samarbetet, genom kommunikation och samarbete över språk- och kulturgränser.
  • Ökad motivation och engagemang, eftersom arbetet var praktiskt och kopplat till en verklig utmaning.

Vad tyckte de deltagande eleverna om projektet?

Jag tror att eleverna har uppskattat samarbetet och kommunikationen. Jag fick höra att någon hade pratat i timmar med gruppkompisen, en annan blev uppmärksam på hus här i vår lilla by och deras solceller på taket och skickat bild till gruppen. De är oftast mycket nyfikna på varandras vardagar, värderingar och vanor. De lär mycket av varandra.

Kommer det bli någon fortsättning? I samma anda eller i ett annat eTwinningprojekt?

Vi ska titta nu på våra städers infrastruktur, vatten, avlopp, vattenverk, sophantering och elektricitet. Tyvärr har läraren i Belgien varit med om en trafikolycka och har behövt vara sjukskriven ett tag, så vi vet inte om vi hinner göra det tillsammans. Men igen - ett projekt är något man ändå hade tänkt göra. Roligare tillsammans, men inget utöver den vanliga undervisningen.

Vad finns det för fördelar att arbeta i eTwinningprojekt?

Jag nämnde några fördelar under mervärdet med eTwinning, men jag vill också uppmärksamma min egen kompetensutveckling. Jag lär mig mycket från mina kollegor i Europa, de bjuder alltid på det bästa de har och är verkligen engagerade.

Tycker du att eTwinning är bra att arbeta med i skolan? Varför?

eTwinning är ett fantastiskt verktyg för skolan att möta världen, att förstå våra gemensamma utmaningar och att ha tillgång till olika perspektiv, förstå olika kulturer, traditioner, sätt att arbeta och framför allt kunna se ens egen verklighet, ens vardag i större skala. Detta gör att lärandet känns mer relevant och engagerande. Det ökar vår globala medvetenhet och empati.

Du är eTwinningambassadör, vad innebär det?

Det är ett spännande uppdrag att vara eTwinningambassadör. Det innebär att jag brinner extra mycket för internationellt samarbete och digitalt lärande och finner glädje i att dela med mig och förhoppningsvis inspirera andra också med mina erfarenheter. Jag stöttar gärna lärare som vill dra nytta av eTwinning med handledning, korta webbinarier eller workshops. Vi är ett gäng med olika kompetenser, allt från förskola till gymnasium, olika ämnesbehörigheter, alla redo att öppna fler klassrumsdörrar mot världen.

 

Senast uppdaterad: 25 mars 2025