Antagning till grundnivå

All högskoleutbildning kräver grundläggande behörighet. Många utbildningar kräver ytterligare förkunskaper, så kallad särskild behörighet. Det finns även möjlighet att bli behörig genom att ansöka om att få sin reella kompetens prövad.

Grundläggande behörighet har den som

1. avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom gymnasial vuxenutbildning, avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom gymnasial vuxenutbildning samt har lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan.
2. har ett slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan utfärdat senast 1 juli 2015, eller ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning utfärdat före 1 juli 2025 och har lägst betyget Godkänd i minst 2 250 gymnasiepoäng samt lägst betyget Godkänd i svenska A och B, alternativt svenska som andraspråk A och B, engelska A och matematik A.
3. har ett slutbetyg från gymnasieskolans program och har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av vad som krävs för ett fullständigt program eller slutbetyg alternativt ett samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av vad som krävs för ett slutbetyg. Observera att betyget måste vara utfärdat före den 1 januari 2010.
4. har ett avgångsbetyg från en fullständig minst tvåårig linje/tvåårig specialkurs i gymnasieskolan, ett avgångsbetyg 2 eller 3 från gymnasial vuxenutbildning eller motsvarande och kunskaper i svenska och engelska motsvarande minst två årskurser från gymnasieskolan eller etapp 2 på gymnasial vuxenutbildning. Fram till den 1 juli 2025 kan den som har ett avgångsbetyg komplettera sin grundläggande behörighet med lägst betyget Godkänd/E i svenska B/2 och engelska A/5. Efter detta datum skärps kraven för den som inte uppfyller den grundläggande behörigheten till lägst betyget E i svenska/svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt matematik 1a, b eller c.
5. har en avslutad utländsk gymnasieutbildning som ger behörighet till högskolestudier i det land där den fullföljts samt har kunskaper i svenska, engelska och matematik som motsvarar lägst betyget E i svenska/svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt matematik 1a, b eller c. En elev som har betyg i svenska/svenska som andraspråk 3 och i engelska 6 behöver inte styrka betyg i underliggande nivåer.
6. har en avslutad utländsk gymnasieutbildning som ger behörighet till högskolestudier i det land där den fullföljts och som före den 1 juli 2013 har kunskaper i svenska, engelska och matematik som motsvarar lägst betyget Godkänd i svenska kurs B/svenska som andraspråk kurs B, engelska A samt matematik kurs A.
7. har ett intyg om grundläggande behörighet från folkhögskola som uppfyller omfattningskrav och innehållskrav.

Sökande som saknar betyg för att styrka kraven för grundläggande behörighet kan uppfylla kraven genom reell kompetens. Varje universitet/högskola kan också besluta om undantag för kraven. Mer information finns under rubriken Reell kompetens.

För mer detaljerad information om reglerna gällande grundläggande behörighet, se högskoleförordningen Högskoleförordning - Universitets- och högskolerådet (UHR) och Universitets- och högskolerådets föreskrifter UHRFS-2020-3.

Nödvändiga kompetenser - nytt från och med 1 januari 2022

Den grundläggande behörigheten kommer efter den 1 januari utgå ifrån nödvändiga kompetenser.

Grundläggande behörighet till utbildning som börjar på grundnivå har den som har:

1. kunskaper inom det svenska och det engelska språket,
2. ett vetenskapligt förhållningssätt,
3. förmåga att kunna belysa frågor ur flera perspektiv,
4. problemlösningsförmåga,
5. förmåga att kunna dra slutsatser och argumentera för dessa, och
6. övrig kompetens som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig sådan utbildning.

En sökande anses ha nödvändiga kompetenser om hen uppfyller något av de krav som sedan tidigare gäller för grundläggande behörighet. Universitets- och högskolerådet kommer att publicera närmare föreskrifter om de nödvändiga kompetenserna

Särskild behörighet

Till många utbildningar krävs förkunskaper utöver grundläggande behörighet, särskild behörighet. För att vara behörig till en sådan utbildning ska man ha läst kurser som ger relevanta förkunskaper för just den utbildningen, och ha minst godkänt betyg i dem.

Ändringar inför sommarkurserna 2022

Inför sommarkurserna 2022 kommer den särskilda behörigheten anges som särskild behörighet. För varje utbildning som leder till en yrkesexamen finns särskilda behörighetskrav. I samband med denna förändring tas meritkurserna (områdeskurserna) bort.

Universitets- och högskolerådet beslutar om vilken särskild behörighet som ska gälla för utbildningar som leder till yrkesexamen samt vilka gymnasiala kurser som får användas till andra utbildningar som inte leder till en yrkesexamen.

För information om vilken särskild behörighet som kommer att gälla för utbildningar som leder till yrkesexamen samt kurser som kan användas för särskild behörighet till andra utbildningar, se  UHRs föreskrifter om särskild behörighet 2019-1.

Områdesbehörigheter – det här gäller fram till och med vårterminen 2022

All information om områdesbehörigheter gäller fram till och med vårterminen 2022. Vi håller just nu på att se över informationen på denna sida och kommer snart att bara skriva om de regler som gäller från sommarterminen 2022 och framåt.

Till utbildningar på grundnivå anges den särskilda behörigheten i områdesbehörigheter. Det finns 20 olika områdesbehörigheter. En områdesbehörighet består av behörighetskurser och för sökande med slutbetyg även meritkurser, så kallade områdeskurser, som dessa sökande kan få meritpoäng för. Sökande med gymnasieexamen får inte tillgodoräkna sig områdeskurser. 

Alla sökande med gymnasieexamen, slutbetyg, avgångsbetyg från perioden 1995-1996 samt sökande med betyg från IB och Europaskolan (EB) får tillgodoräkna sig meritpoäng i moderna språk, engelska och matematik. Sökande med avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer och andra äldre utbildningar samt sökande med utländska betyg får inte tillgodoräkna meritpoäng, utan får ett påslag till sitt jämförelsetal, meritpoängskompensation.

Om meritvärdering

Universitets- och högskolerådet beslutar om vilka områdesbehörigheter som ska finnas

Universitets- och högskolerådet beslutar om vilka områdesbehörigheter som ska finnas. För utbildningar som leder till en yrkesexamen bestämmer Universitets- och högskolerådet vilken områdesbehörighet som ska gälla. För vissa utbildningar finns flera områdesbehörigheter. För kurser och program som inte leder till yrkesexamen beslutar universiteten och högskolorna vilka områdesbehörigheter som ska gälla.

Högskolorna kan själva påverka behörighetskraven

Lärosätena kan besluta om undantag för behörighetskraven. De kan också höja kraven om de har tillstånd från Universitets- och högskolerådet. Högskolor med enskild huvudman behöver inte använda områdesbehörigheter. Handelshögskolan använder till exempel inte områdesbehörigheter. 

Särskild behörighet till andra kurser än nybörjarkurser

Det finns även kurser och program på grundnivå som vänder sig till andra än nybörjare. Då kan de särskilda behörighetskraven vara kunskaper från kurser i gymnasieskolan och en eller flera högskolekurser eller andra för utbildningen relevanta krav.

För information om vilka kurser som ingår i de olika områdesbehörigheterna, gå till Antagning.se. Eller för mer detaljerad information om reglerna, se Universitets- och högskolerådets föreskrifter om områdesbehörigheter, UHRFS 2013:2

Särskild behörighet till yrkesexamen formulerad för alla skolformer

Särskilda behörighetskrav i UHRFS 2020:5, pdf

Behörighet till yrkeslärarutbildningen

Till Yrkeslärarutbildningen krävs relevanta yrkeskunskaper. De relevanta yrkeskunskaperna delas in i kunskapskriterier för att bedömningarna i ett undervisningsämne ska bli likvärdiga.

Behörighetskrav för yrkeslärare - Validering av yrkeskunskaper

Reell kompetens: Erfarenhet och kunskap men ingen formell behörighet 

För en person som saknar formella förkunskaper som till exempel gymnasiebetyg finns ett alternativt sätt att bli behörig till högskolestudier. Man kan ansöka om att få sin reella kompetens bedömd. Reell kompetens är kunskaper och erfarenheter en person samlat på sig genom till exempel en anställning, föreningsverksamhet eller kanske en personalutbildning. Genom att få sin reella kompetens bedömd kan man på ett alternativt sätt visa att man har förutsättningar att klara av sökt utbildning. Detta gäller både för grundläggande och särskild behörighet.

En sökande som blivit behörig genom reell kompetens saknar meritvärde. Därför är det viktigt att man gör högskoleprovet för att få ett meritvärde att konkurrera med i ett eventuellt urval.

Bedömning av reell kompetens på Antagning.se

Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF har fastställt rekommendationer för hur högskolorna ska bedöma reell kompetens för grundläggande behörighet. Rekommendationerna finns på SUHF:s webbplats:

Till SUHF:s rekommendationer