Nordiskt tjänstepersonsutbyte

Nordiska ministerrådet bidrar med ett stipendium på 27 000 SEK per tjänstgöringsmånad.

• Din arbetsgivare betalar ut stipendiet till dig i förskott. Stipendiet ska täcka extra kostnader relaterade till extraboende på besöksorten samt lägsta resekostnader för en tur och retur-resa till tjänstgöringsstället. Om du tar med dig din familj står du själv för familjens kostnader.
• Efter utbytet får arbetsgivaren tillbaka sina utlägg för stipendiet genom att skicka in bankuppgifter och kvitton på resan till UHR. Detta kan ske först efter att du har skickat in din rapport till UHR. Mer om förordningen om stipendiemedel finns på Sveriges Riksdags webbplatsÖppna i nytt fönster.

Observera att stipendiemedlen är skattefria, enligt kravet på preliminär A-skatt enligt 8 kap 20§ skattebetalningslagen (1997:483). Se även Finansdepartementets förordning: Förordning om utbytestjänstgöring i andra nordiska länder (pdf)

Du behåller din lön och försäkring under tjänstgöringen. Vi rekommenderar att använda Arbetsgivarverkets URA-kontrakt för tjänstgöring utomlandsÖppna i nytt fönster. 

Du undersöker själv möjligheterna till utbyte på den myndighet och i det land som är mest intressant för dig att tjänstgöra i. Det finns ingen fullständig lista över myndigheter eller departement att kontakta, men du kan ta hjälp av förteckningen Organisering av statliga verksamheter i Norden (pdf). Du kan också fråga din egen myndighet eller ditt departement vem som ansvarar för ditt arbetsområde i de andra nordiska länderna.

Du ordnar boende och resa själv. För boende kan du eventuellt höra dig för hos den myndighet du ska tjänstgöra vid, om de har några tips på bostäder eller till bostadsportaler och webbplatser som förmedlar boende.

Det finns inga fasta ansökningsdatum utan du kan skicka in din ansökan när som helst under året.

Ansökningarna behandlas löpande. Varje nordiskt land har en given summa som ska fördelas på alla sökande och stipendierna distribueras till sökande i turordning.

Innan du ansöker ska alla parter vara överens och du måste ha en bekräftelse från mottagarlandet.

Du får ansökningsformuläret mejlat till dig genom Nordiska ministerrådets verktyg:

• Ansöksökningsformulär Nordiskt tjänstepersonsutbyte för utbyte inom år 2025Öppna i nytt fönster
• Ansökningsformulär för Nordiskt tjänstepersonsutbyte för utbyte inom år 2026Öppna i nytt fönster

I ansökningsformuläret fyller du i dina personuppgifter, kontaktuppgifter till din arbetsplats inklusive namnet på din närmaste chef, när och hur länge du kommer att vara borta, planen för utbytet och vilken nytta praktikplatsen kommer att ge. Om du under perioden väljer att använda upparbetat flextid eller semester måste det framgå i ansökan. Stipendiet minskas då med dessa dagar.

När du fyllt i ansökan skriver du ut den och signerar tillsammans med din chef. Din chef skickar sedan din ansökan via e-post till oss på adress tjut@uhr.se.

Om du söker inom innevarande år får du besked om beslut efter 1–2 veckor. Söker du för nästa år kan tiden för beslut ta längre tid.

Du kan ansöka om och bli beviljad ett nytt utbyte först efter en karenstid på ett år efter att du kommit hem.

När du avslutat din utbytestjänst skriver du en rapport om de erfarenheter som utbytestjänstgöringen medfört.

• Du ska rapportera senast inom en månad efter att du kommit hem.
• Rapporteringsformuläret får du mejlat till dig genom Nordiska ministerrådets verktyg: Rapporteringsformulär Nordiskt tjänstepersonsutbyteÖppna i nytt fönster.
• Mejla din rapport till tjut@uhr.se.

När vi fått din rapport skickar din arbetsgivare in underlag till UHR för att få ersättning för stipendieutlägget.

• Vilka underlag vi behöver står i beslutsbrevet.
• Din arbetsgivare skickar fakturaunderlag till UHR:s faktureringsadress, och kvitton på resan till tjut@uhr.se.

Har du frågor? Hör av dig till oss på UHR på e-post: tjut@uhr.se.

Marianne Aggestam jobbar på Socialstyrelsen, Nationell uppföljning inom hälso- och sjukvården i Stockholm och har två gånger haft möjligheten att åka på utbyte via Nordisk utbytesordning. 

Cecilia Löfgren gjorde sin utbytestjänstgöring på Universitets- och högskolerådets avdelning för bedömning av utländsk utbildning. Till vardags arbetar hon på ENIC-NARIC kontoret i Köpenhamn (VUR) vid Uddannelses- og Forskningsministeriet (UFM). ”Att se vad mitt arbete ger i relation till andra myndigheter inom samma uppdrag är en upplevelse.”

Cecilia Löfgren praktiserade fem veckor på Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning som också är Sveriges ENIC-NARIC kontor. Via de två nätverken, som skapats av EU och Europarådet i samarbete med UNESCO, samarbetar femtiofem länder i världen för att i enlighet med Lissabonkonventionen bedöma utländsk utbildning. Målet är att utbildningar ska bedömas likvärdigt i alla dessa länder.

Tips om programmet NORUT fick Cecilia Löfgren via en kollega. Då Cecilia tidigare har samverkat med UHR och bedömningsavdelningen i ett nordiskt projekt tänkte hon att det var en bra möjlighet till att pröva på hur det är att arbeta på en större myndighet.

– Jag ville lära mig om avdelningens arbetssätt, metoder och processer, få en inblick i hur arbetet med ENIC-NARIC fungerar i Sverige. I Danmark är vi ungefär sexton personer i motsats till nära sjuttio personer på avdelningen här, berättar Cecilia Löfgren.

Finns flera samarbetsmöjligheter mellan länderna

Då ENIC-NARIC kontoret är så mycket större i Sverige så finns det fler stöddokument för bedömningsarbetet. I Danmark har man också utarbetade system, metoder och manualer men inte i samma omfång som Sverige.

– Men jag insåg att vi faktiskt arbetar utifrån samma principer och metoder. Det är mycket jag känner igen, själva arbetet är i grunden detsamma i Danmark. Vi har ett väldigt gott samarbete inom Norden. Vi arbetar i samma internationella databaser och system och sedan har vi gemensamma arbetsgrupper som har regelbunden kontakt. De är formade utifrån ett specifikt område, det kan röra sig om till exempel bedömning av lärarutbildningar eller som nu då det är aktuellt hur vi förhåller oss till Ukraina men även Ryssland och Vitryssland. Det är jättebra att vi kan samarbeta kring de utmaningar som kommer med den nya situationen, säger Cecilia Löfgren.

Praktiken blev inspirerande och en ögonöppnare

UHR arbetar och samverkar med Antagningsavdelningen, vilket man inte gör i Danmark. Där är det lärosätena som har en stor del av ansvaret för det administrativa arbetet.

– I Sverige har ni fler experter på det området. Det blir väldigt mycket administration och det finns både för- och nackdelar med det tycker jag. Det har varit intressant att se mitt arbete utifrån och på en ny plats, men ändå i ett välkänt sammanhang. Under min vistelse på UHR har jag hunnit att etablera en personlig kontakt med många handläggare. Handläggare som arbetar inom samma område, Centrala Östeuropa och en del asiatiska länder. Efter den. här praktiken kommer jag lättare kunna ta kontakt med dem i olika frågor. Jag ser möjliga samarbeten mellan våra länder

Cecilia Löfgren beskriver praktiken och utbytestjänstgöringen som en inspirationsresa. Hon kan tänka sig att göra fler utbyten i framtiden. Fem veckor gick så snabbt. Även om vädret var riktigt dåligt så är helhetsupplevelsen positiv.

– Det har varit riktigt fint. Jag upplever att alla har varit öppna och gästvänliga. Jag fick god hjälp för att kunna sätta mig in i arbetsuppgifter och få en bra helhetsbild av avdelningen. Jag har fått vara med på de olika enheterna för att kunna se hur de fungerar och hänger ihop.

Programmet NORUT passar många

Att söka till NORUT var en enkelt enligt Cecilia Löfgren. Det gick smidigt att söka till det, hon kontaktade sin chef som kontaktade UHR som bistod med att ta fram en praktikperiod. Hon fick också tips om var hon kunde hyra bostad i Stockholm.

– Programmet tycker jag passar många men det är en fördel att ha erfarenhet, då får man ut mer av praktiken. Jag hade en stor fördel av att ha  arbetat med ENIC-NARIC, som kan vara komplicerat. På grund av min erfarenhet kunde jag verkligen se vad mitt arbete ger i relation till andra myndigheter inom samma uppdrag.

Annelie Westlund, rådgivare och projektledare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, ville lära från andra och gå utanför sin bekvämlighetszon. "Då tog jag möjligheten till en utbytestjänstgöring på Statped, avdelningen för tal och språk i Oslo, Norge. Det blev en vinst för både mig och för dem.”

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, arbetar för att barn, elever och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Annelie Westlunds arbetsuppgifter inom Resurscenter för Tal och språk där den primära målgruppen är barn och unga med språkstörning har genom åren varit många och skiftande.

– Jag har arbetat med utbildning, handledning, stödmaterial och läromedel. Stödet vi erbjuder kan handla om individens lärande, pedagogers arbete eller verksamhet och organisation. Den kompetens vi erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser.

Hon har under sina tretton år på myndigheten gått från specialisering till mer generalisering och tycker det är roligt att arbeta brett men kan sakna den mer verksamhetsnära kontakten med elever och skolpersonal.

– Det ger mig energi och en fördjupning att träffa människor som är så dedikerade sina uppgifter. Jag har tidigare haft kontakt med Statped i Oslo och förstått att de har span på vad vi inom SPSM gör inom området tal och språk. När jag såg möjligheten till utbytestjänstgöring bestämde jag mig för att söka till NORUT och valde att göra den på Statped, Avdeling språk og tale i Oslo, berättar Annelie Westlund.

Kunskap att ta hem till egna organisationen

Statped.no förmedlar specialpedagogisk kunskap till pedagoger, föräldrar och medarbetare inom pedagogisk-psykologisk tjänst. Statped bistår kommuner och landsting med undervisning, rådgivning och kompetensutveckling. Man jobbar med hjälpmedel, vägledningsmaterial, undervisning. Målet är att deras målgrupp använder Statpeds kunskaper till att bygga egen kompetens och bidra till att barn, unga och vuxna med språk och talsvårigheter kam få en likvärdig utbildning, arbets- och samhällsliv.

– Norges organisation stämde bra överens med hur vi har organiserat oss på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Under min vistelse fick jag information och inblick i olika projekt de arbetar med, exempelvis om deras översättning av material, hur deras motsvarighet till vår Skolinspektionen är uppbyggd och fungerar, likaså med Skolverket. Jag fick även medverka på deras elevärenden i Drammen. Sammantaget gav det mig väldigt mycket att fundera över och ta hem till mitt eget arbetsområde, säger Annelie Westlund.

Kändes enkelt att ansöka till programmet

Hon tycker inte det var svårt att ansöka till programmet. Annelie Westlund kontaktade Statped och tillsammans med ansvarig chef där ringades tre primära områden in som hon ville undersöka men som också var av intresse för båda parter. Eftersom de liknar varandra och har ett likande statligt uppdrag förväntades tjänsteutbytet vara till nytta för båda parter.

– I det inledande samtalet identifierades möjlighet till kunskapsdelning just inom funktionsnedsättning som inbegriper språkliga svårigheter hos barn och unga. Inte minst vad gäller språkstörning och flerspråkighet. Inom båda myndigheterna pågår också ett organisatoriskt förändringsarbete i stora drag handlar om att decentralisera och bygga kompetens lokalt i kommunerna, eller i Norge regionerna. Här såg vi också en möjlighet att utbyta erfarenhet vad gäller utformning av stöd på nationell respektive lokal nivå.

– Det är bra att tänka till ordentligt kring vilka områden man vill undersöka. Det gör hela besöket bättre. Det var en fantastisk tjänstgöring som gav mig erfarenheter som jag plockar fram många gånger i mitt arbete. Jag gillar verkligen Oslo och i september var det helt fantastiskt vackert i staden. Jag blev dessutom otroligt fint mottagen av mina norska kollegor som tillbringade tid med mig, inte bara på arbetsplatsen utan även på fritiden, säger Annelie Westlund.

Tycker du att NORUT är ett program för alla att söka?

– Jag tycker programmet passar den som har arbetat inom statlig myndighet några år. Under mitt utbyte hade mina norska kollegor många frågor till mig om hur jag och mina svenska kollegor arbetar. Att ha koll på den egna organisationen och hur man arbetar i den är en stor fördel. Nu har vi haft flera erfarenhetsutbytesträffar där vi berättar om saker vi arbetar med inom tal och språk och då på ett mer kollegialt operativt plan. Vi bygger ett erfarenhetsutbyte för att stötta varandra. Det blir win-win för både Sverige och Norge. Jag har fått mersmak för att söka fler utbytestjänstgöringar, det är helt klart.