"Kroppsvisitera dem som skriver högskoleprovet"

Högskoleprovet inrättades år 1977, skrivs av över 100 000 personer varje år och spelar en viktig roll vid antagningen till högskolestudier i Sverige.

Via tips till UHR, medias granskningar och genom åtgärder som myndigheten vidtagit, har det under senare år uppdagats en omfattande och välorganiserad fuskverksamhet. Tjänsterna annonseras helt öppet i sociala medier.

Fusket sker med hjälp av avancerad kommunikationsutrustning, hörsnäckor och dolda mobiltelefoner som är mycket svåra att upptäcka i samband med att provet skrivs. Att döma av de uppgifter som framkommit i media och andra källor omsätter fusket miljontals kronor varje år.

Från och med provet hösten 2016 är alla former av fusk vid högskoleprovet straffbara. Efter införandet av kravet om intyg på heder och samvete i UHR:s föreskrifter begår den som använder otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt vilseleder vid högskoleprovet brottet osann försäkran. Straffet för det brottet är böter eller upp till sex månaders fängelse. Efter regelskärpningar kunde UHR i december polisanmäla femtiotalet fuskare för brottet osann försäkran.

Det som kanske inte är lika känt, är att också den som arrangerar fusket kan dömas om fusket genomförs. Även medhjälp till osann försäkran är alltså straffbart. Det innebär att när de som fuskar fälls, är även de som arrangerar och säljer fusktjänster möjliga att straffa.

Nu krävs ytterligare åtgärder för att kunna avslöja fler fuskare och i förlängningen även stoppa alla som tjänar stora pengar på att sälja fuskhjälp. UHR ger därför i dag regeringen två förslag till lagändringar för att stoppa fusket.

UHR föreslår lagändringar som ska

• ge provvakter rätt att kroppsvisitera provdeltagare
• garantera sekretess för personer som lämnar tips om fusk

Att kroppsvisitera provdeltagare kan för många låta som en drastisk och kränkande åtgärd. Regeringsformen skyddar generellt alla medborgare mot kroppsvisitation, men det går att formulera undantag i  lag. UHR menar att det är nödvändigt att ge provvakterna rätt att, vid misstanke om fusk, kroppsvisitera provdeltagare om vi ska kunna få bort mobiltelefoner och otillåtna tekniska utrustning från provlokalerna. UHR anser att det i detta läge är motiverat med kroppsvisitation och att det går att tillämpa en sådan åtgärd utan att göra större ingrepp än nödvändigt i medborgarnas fri- och rättigheter.

Kroppsvisitation av detta slag sker redan i flera offentliga sammanhang, till exempel inom kriminalvården, på flygplatser, i domstolar och i riksdagens lokaler. Att införa kroppsvisitation vid högskoleprov kräver en lagändring, men UHR anser det befogat med tanke på allvaret i situationen.

Vårt andra lagändringsförslag rör sekretesskydd för tipsare. UHR har under senare tid fått in tips från enskilda personer om att fusk förekommer. I och med att tipsen kommer in till myndigheten, blir de diarieförda och därmed allmän handling som alla medborgare kan begära ut. UHR kan idag inte skydda tipsarnas identitet genom sekretesskydd. Även om flertalet tips är anonyma, kan det ändå gå att lista ut tipsarens identitet. UHR skulle också ha större nytta av tipsen om vi kunde ställa följdfrågor till tipsaren, men då måste anonymitet och sekretess kunna garanteras.

Vi anser därför att det bör införas ett sekretesskydd för tipsare i offentlighets- och sekretesslagen. Liknande skydd finns redan inom till exempel socialförsäkringen.

UHR vill med de förslag till lagändringar som vi idag lämnar till regeringen göra klart för alla att fusk på högskoleprovet får allvarliga konsekvenser. Både för fuskare och för dem som säljer tjänster för fusk.

P-O Rehnquist, styrelseordförande Universitets- och högskolerådet
Ulf Melin, generaldirektör Universitets- och högskolerådet