Omräkningstabeller behövs för att göra antagningen så rättvis som möjligt

Johanna Möllerström medger i en ledare i Svenska Dagbladet den 13 februari att det inte kan vara lätt att jämföra olika skolsystem. Samtidigt slår hon fast att ”en student med högsta betyg i alla ämnen borde ha toppbetyg oavsett betygsskala” och tar upp amerikansk High School Degree som exempel.

Vid den senaste jämförelsen mellan amerikanska och svenska betyg konstaterade UHR att betygsfördelningen bland dem som sökt med gymnasiebetyg från USA var mycket olik betygsfördelningen bland sökande med svensk examen. Tolv procent av dem som sökt med amerikanska betyg har maxbetyg, medan endast 0,3 procent av de sökande med betyg från svensk gymnasieskola har det högsta betyget 20,00. Det innebär att sökande med betyg från USA har haft en oproportionerligt stor chans att antas i förhållande till svenska gymnasieelever. UHR har därför tagit fram en ny omräkningstabell, där betyg från USA har fått samma statistiska fördelning som sökande med svenska betyg.

UHR:s beslut om hur utländska betyg ska räknas om fattas utifrån noggranna analyser av betygs- och antagningsstatistik. När det – som i fallet USA – saknas nationell betygsstatistik jämför vi gruppen sökande till den svenska högskolan med det utländska betyget med dem som söker med svensk gymnasieexamen. Det är grupper som bör likna varandra avseende intresset för högre utbildning.

UHR förstår och beklagar att svenskar med gymnasiebetyg från USA, liksom sökande med andra gymnasiebetyg som får ett lägre meritvärde, blir besvikna. Men förändringarna är inte riktade mot sökande med betyg från något visst land, utan är en del i arbetet för att göra antagningen till högskolan så rättvis som möjligt. Alternativet är det motsatta – att de som söker till högskolan med betyg från vissa länder gynnas på bekostnad av sökande med bland annat svenska gymnasiebetyg.

Tuula Kuosmanen, avdelningschef vid Universitets- och högskolerådet (UHR)