- Startsida ,
- Om Universitets- och högskolerådet ,
- Pressrum ,
- Debattartiklar ,
- Replik: ”Antagningen ska vara så rättvis som möjligt” ,
Svar: ”Antagningen ska vara så rättvis som möjligt”
7 september 2021
De som söker till högskolan i Sverige ska ha samma chans att antas, oavsett från vilket land de har sina betyg. Därför ser Universitets- och högskolerådet (UHR) återkommande över hur utländska betyg jämförs med svenska betyg i antagningen. Varken när det gäller svenska eller utländska betyg tar vi hänsyn till vilken skola som har utfärdat betyget, skriver UHR i ett svar till Cecilia Gyllenram i Dagens Nyheter.
Cecilia Gyllenram menar att UHR, genom att ha ändrat omräkningen av amerikanska gymnasiebetyg, undervärderar dessa betyg vid antagningen till den svenska högskolan.
UHR ska på regeringens uppdrag se till att reglerna för antagning till högskolan är så rättvisa och likvärdiga som möjligt. Vi ser därför återkommande över hur utländska betyg jämförs med svenska betyg i antagningen. Målet är att alla som söker en högskoleutbildning i Sverige ska ha samma chans att antas, oavsett från vilket land man har sina betyg.
UHR:s beslut om hur utländska betyg ska räknas om fattas utifrån noggranna analyser av betygs- och antagningsstatistik. När det – som i fallet USA – saknas nationell betygsstatistik jämför vi gruppen sökande till den svenska högskolan med det utländska betyget med de som söker med svensk gymnasieexamen.
Vid den senaste jämförelsen konstaterade UHR att betygsfördelningen bland de som sökt med gymnasiebetyg från USA var mycket olik betygsfördelningen bland sökande med svensk examen. Tolv procent av de sökande med amerikanska betyg har maxbetyg, medan endast 0,3 procent av de som sökt till högskolan med betyg från svensk gymnasieskola har det högsta betyget 20,00. Det innebär att sökande med betyg från USA har haft en oproportionerligt stor chans att antas i förhållande till gymnasieelever med svenska betyg. UHR har därför tagit fram en ny omräkningstabell, där betyg från USA har fått samma statistiska fördelning som för sökande med svenska betyg.
Cecilia Gyllenram framhåller att betygssättningen och elevernas kunskaper skiljer sig mellan olika skolor i USA och menar att UHR borde ta hänsyn till det. Vi är medvetna om att sådana skillnader kan förekomma, men det kan de göra också i Sverige och i många andra länder. I Sverige är det gymnasiebetyg som, tillsammans med resultat på högskoleprovet, är den huvudsakliga urvalsgrunden vid antagning till högre utbildning. Varken när det gäller svenska eller utländska betyg tas hänsyn till vilken skola som utfärdat betyget.
Vid omräkningen av gymnasiebetyg från USA använder UHR sig när det är möjligt av det medelvärde (Grade Point Average, GPA) som den amerikanska skolan har räknat fram. Det är ofta viktat enligt det system som skolan använder och viktningen tar i regel hänsyn till kursernas svårighetsgrad.
UHR förstår och beklagar att svenskar med gymnasiebetyg från USA, liksom sökande med andra gymnasiebetyg som får ett lägre meritvärde, blir besvikna. Men förändringarna är inte riktade mot sökande med betyg från något visst land, utan är en del i arbetet för att göra antagningen till högskolan så rättvis som möjligt. Alternativet är det motsatta – att de som söker till högskolan med betyg från vissa länder gynnas på bekostnad av sökande med bland annat svenska gymnasiebetyg.
Tuula Kuosmanen, avdelningschef Universitets- och högskolerådet (UHR)