Teckenspråk har stor betydelse för hörselskadades identitet

I Sverige är det Språkrådet som arbetar med projektet. Språkrådet har tre personer som arbetar med det svenska teckenspråket och ingår i ett nordiskt teckenspråksnätverk och. Det två senaste åren har varit intensiva:

̶  Förutom ”Teckentub” så har vi haft ett samarbete med universitetet i Oslo för att ta fram en kunskapsöversikt över möjligheten att lära sig teckenspråk idag och ett projekt där vi tittar på hur lagstiftningen ser ut för att skydda och främja barns tillgång till teckenspråk, säger Tommy Lyxell, språkvårdare på Språkrådet.

Hörselimplantat minskar användningen av teckenspråk

Den danska språknämnden tog initiativ till ”Teckentub”, då man kunnat se att allt färre barn lär sig teckenspråk i Norden.
̶  Tyvärr har barn fått sämre möjlighet att lära sig, utveckla och använda teckenspråk i de nordiska länderna. Det har att göra med att staten har släppt ansvaret för skolan till kommuner i flera länder, vilket lett till en minskning av specialskolor. Sverige har ändå klarat sig okej, här finns det fortfarande finns fem statliga specialskolor där undervisning sker på teckenspråk, säger Tommy Lyxell.

Anledningen till nedgången i antalet teckenspråkstalare beror till stor del på att de allra flesta barn som föds döva idag får ett hörselimplantat – så kallat kokleaimplantat – inopererat. Det innebär att dövfödda barn får konstgjord hörsel, även om inte alla får perfekt hörsel. När implantatet är avstängt är de döva. Många föräldrar väljer då att inte lära sina barn teckenspråk. I Danmark får föräldrar som väljer kokleaimplantat till sina barn inte lära sig teckenspråk, medan föräldrar i Sverige får en utbildning i språket om de önskar.

̶  I det här projektet ger vi barnen en egen röst och låter dem berätta själva om vad teckenspråk betyder för dem. Från början hade vi tänkt att ha fysiska workshoppar med barn och unga, men covid-19 gjorde att vi fick ställa om till digitala möten, säger Tommy Lyxell.

130 filmer med inblick i teckenspråkstalandes vardag

Målgruppen är barn och unga mellan 12 och 20 år från alla nordiska länder. 5–6 personer från varje land deltog och berättade bland annat om teckenspråket och vardagslivet i det egna landet.

̶  Kunskapen om grannländernas teckenspråk är inte stor. Vi tog även upp nordiska tecken, en blandning av olika teckenspråk som äldre döva lärt sig genom kontakter över gränserna. Barnen fick känna på hur det är att kommunicera på teckenspråk med barn i andra länder.

Nu är workshop-serien avslutad och projektledaren har samlat in barnens berättelser i drygt 130 filmer, som ska publiceras på projektets webbplats våren 2022. Webbplatsen riktar sig till döva och hörselskadade barn och unga, sekundära målgrupper är hörande föräldrar och yrkesmänniskor som aldrig haft kontakt med döva.

̶  Filmerna ger en inblick i hur det är att leva som ung teckenspråkstalare. Teckenspråk har en stor betydelse för barn och unga och kan hjälpa dem att stärka sin identitet men också att förstå varandra! Barnen som vi har pratat med uppskattar teckenspråket, men vi hoppas även kunna nå föräldrar och hörselvården, som ibland har fördomar om att teckenspråk hindrar talutveckling till exempel.

Projektet passar även bra in i Nordiska ministerrådet tvärsektoriella strategi för 2016–2022 vars mål är att Norden ska vara den bästa platsen i världen för alla barn och unga. Särskilt fokus är på utsatta barn och unga.