Preliminärt program

Konferensen består av kunskapshöjande pass varvat med erfarenhetsutbyte. Programmet är ännu under utveckling och talare presenteras efter sommaren. 

9.30  Registrering och kaffe

10.00-12.00  Gemensam förmiddag

Inledning 

Dagens facilitator leder ett samtal med Eino Örnfeldt, Generaldirektör för Universitets- och högskolerådet (UHR), Birgitta Bergvall Kåreborn, Rektor vid Luleå Tekniska universitet och Pia Sandvik, Ordförande för STEM-delegationen. 

Skolverket 

Intresse och behörighet för STEM-utbildning. Resultat av regeringsuppdrag. 

Universitetskanslersämbetet, UKÄ

Statistik över antagna respektive genomströmning i ingenjörsutbildningarna och andra utbildningar inom STEM. 

Modererat forskarsamtal 

Vad vet vi från forskningen om rekrytering och genomströmning inom STEM? Vilka utmaningar har vi och vad behöver vi arbeta med framöver? Hur kopplar frågan till morgondagens utbildningar?  

12.00-13.00  Lunch

13.00-15.00  Valbara spår 

Se beskrivningar längre ner på sidan. De valbara spåren inleds med kortare presentationer från projekt och andra insatser på olika lärosäten. 

15.00-16.00  Samling i plenum

Sammanfattning och inspiration

16.00-17.00  Mingel på plats

Valbara dialogspår 

Klicka på respektive rubrik för innehållsbeskrivning:

I den här workshopen utforskar vi hur olika aktörer kan bidra i arbetet för att motverka könsbundna studie- och yrkesval. Med utgångspunkt i Jämställdhetsmyndighetens aktuella rapporter fokuserar vi på de strukturer, villkor och arbetssätt som formar utbildnings- och yrkesval framför allt utifrån kön, men även andra faktorer.

Vilket handlingsutrymme finns inom olika aktörers grunduppdrag? Vad kräver samverkan? Och hur kan arbetet utvecklas för att få större genomslag? Vi delar erfarenheter och diskuterar hur vi kan bidra till att minska könssegregeringen i utbildning och arbetsliv.

Genomströmning påverkas av en rad samverkande faktorer, däribland av hur vi utformar undervisning och organiserar stödverksamheter.

Vad vet vi om vilka arbetssätt och insatser som är effektiva, och hur utvecklar vi dessa för att få studenter att lyckas och vilja stanna kvar på sin STEM-utbildning? Ofta ligger fokus på inledande matematikkurser i ingenjörsutbildningarna. Finns det anledning att bredda perspektivet? Förutsättningarna för studenters lärande ändras också snabbt av olika AI-verktyg. Vilka lärdomar kan vi dra av varandras kunskap, erfarenheter och arbete?

I det här spåret intresserar vi oss för hur olika former av samverkan med det omgivande samhället kan bidra till studentrekrytering och utbildningarnas relevans. Samverkan med exempelvis skolor, regioner och näringsliv rör allt från att stimulera intresse för teknik och naturvetenskap i tidiga år till praktik och hur utbildningarna kan möta behoven av kompetensförsörjning. Den kan ta sig olika former – från enskilda projekt till mer utvecklade plattformar och nätverk – och bedrivas mer eller mindre samordnat inom lärosätet.

Med fokus på högskolornas roll diskuterar och delar vi erfarenheter: vad fungerar, vilka behov och utmaningar finns och vilka lösningar ser vi framåt, långsiktigt?

Arbetsmarknaden och yrkesroller förändras - inte minst så påverkas framtidens ingenjörer av AI‑utvecklingen, men även andra faktorer spelar in och det kommer nya förväntningar på utbildningarna. I många sammanhang lyfts ett ökat behov av tvärdisciplinär kompetens, där tekniska kunskaper möter en förmåga att röra sig mellan ämnesområden – något som även kan beröra naturvetenskapliga utbildningar. Det väcker frågor om hur utbildningar bör utvecklas mot det som brukar sammanfattas med STEAM. Sådana förändringar kan också påverka vilka grupper av presumtiva studenter som utbildningarna tilltalar.

Vi diskuterar hur vi ser på framtidens STE(A)M-utbildningar – med fokus på innehåll och form, och vilka möjligheter och frågor det väcker. Och inte minst, hur arbetar vi med tvärdisciplinära utbildningar och inslag redan idag?


Programmet utformas i dialog med UKÄ och högskolesektorn.