Elever i poddsamarbete om Europa

Elever från Sverige och Italien arbetade tillsammans kring demokrati, EU och framtidsfrågor. Genom poddar fick eleverna lära sig om Europa – genom att intervjua politiker, ställa sina egna frågor och få riktiga svar.

Hej Constantin Dragan, grattis till nomineringen till svenska eTwinningpriset 2026 för projektet “Voices of Europe – Young citizens speak up”.

Hur upptäckte du eTwinning, och har du arbetat med det tidigare?
Jag upptäckte eTwinning genom kollegor och internationella sammanhang, men det var först som Skolambassadör för EU som jag såg plattformens fulla potential. Då blev det ett sätt att öppna klassrummet mot Europa. Jag hade arbetat med eTwinning tidigare i mindre skala, men det här var första gången jag kunde kombinera det med ett Erasmus+-projekt och skapa ett större samarbete där elevernas röster stod i centrum.

Beskriv ert samarbete. Hur började det och vilka länder deltog?
Projektet byggde på frågan: Vad händer när unga får en röst – och någon faktiskt lyssnar? Elever från Sverige och Italien arbetade tillsammans kring demokrati, EU och framtidsfrågor. Genom poddar blev de inte bara mottagare av kunskap, utan aktiva deltagare i samtalet.

Samarbetet startade inom Erasmus+, där jag bjöds in som extern expert med bakgrund i radiojournalistik. Vi utvecklade poddens struktur tillsammans med elever och lärare, men insåg snabbt behovet av ett mer kontinuerligt samarbete. Där blev eTwinning och TwinSpace navet som höll ihop arbetet före, under och efter mobiliteten.

Genomförande och aktiviteter

När ägde samarbetet rum och vad var syftet?
Projektet genomfördes våren 2025, med en intensiv vecka i Bryssel i maj som höjdpunkt. Syftet var att ge eleverna en konkret förståelse för demokrati och låta dem uppleva att de själva är en del av Europa – inte bara som elever, utan som medborgare.

Vilka aktiviteter genomförde ni?
Eleverna besökte EU-institutioner, intervjuade politiker och ställde egna frågor om frågor som berörde dem. Erfarenheterna bearbetades sedan i poddar där eleverna producerade innehåll, skrev manus, spelade in och redigerade. Det gav deras perspektiv en verklig publik.

Digitalt samarbete i TwinSpace

Hur använde ni TwinSpace och hur samarbetade eleverna digitalt?
TwinSpace fungerade som ett gemensamt digitalt klassrum där eleverna delade idéer, material och reflektioner. Plattformen användes både för planering, dokumentation och gemensam produktion. Under mobiliteten i Bryssel arbetade eleverna dessutom i transnationella grupper direkt i TwinSpace.

Det digitala samarbetet handlade inte bara om utbyte, utan om verklig samproduktion. Eleverna diskuterade, ifrågasatte och inspirerade varandra. Digitala möten spelade också stor roll i början, eftersom relationer byggdes där långt innan eleverna möttes fysiskt.

Elevperspektivet

Hur involverades eleverna från start?
Vi ville att projektet skulle vara deras från början. Därför fick eleverna vara med och formulera frågor, välja teman och påverka innehållet. Det skapade tidigt ägarskap och engagemang.

Vad lärde sig eleverna?
De utvecklade språk, digital kompetens och kunskap om EU och demokrati. Men kanske viktigast var insikten att deras röster spelar roll.

Vad uppskattade eleverna mest?
Att få möta politiker i Bryssel och ställa egna frågor var en stark upplevelse. Men också att höra sin egen röst i en färdig podd gav stolthet.

Vilka utmaningar mötte ni?
Tid, struktur och samordning var utmaningar, särskilt i ett internationellt projekt. Men hindren blev också lärprocesser för både lärare och elever.

Råd till andra lärare

Vad skulle du säga till den som vill komma igång?
Våga börja, även om allt inte är perfekt. Det viktigaste är inte tekniken, utan att skapa något meningsfullt för eleverna.

Hur kopplade ni projektet till undervisningen?
Projektet var ingen extrainsats, utan en del av undervisningen – särskilt i engelska och samhällskunskap. Det arbetade med centrala förmågor som kommunikation, analys och källkritik.

Hur hittar man partners?
Genom eTwinning, men också genom att våga ta kontakt. Ofta börjar ett bra samarbete med en enkel idé och ett första meddelande.

Hur många partners är lagom?
Färre partners kan ofta ge större djup. För oss fungerade ett nära samarbete mellan två länder mycket väl.

Hur skapar man struktur och ansvarsfördelning?
Genom tydlighet, dialog och flexibilitet. En bra plan är viktig, men det är lika viktigt att kunna justera längs vägen.

Senast uppdaterad: 23 april 2026