En ny rapport från EU:s utbildningsnätverk Eurydike ger en överblick av förskolor i 37 europeiska länder. Sverige sticker ut och håller en hög nivå inom en rad områden.

pratstund Foto: Eva Dalin

Sverige ligger i topp när det gäller investeringar i förskolan och är ett av få länder som garanterar varje barn en förskoleplats direkt efter föräldraledigheten. Med en deltagargrad på över 96 procent för treåringar ligger Sverige långt över genomsnittet.

– Förskolan är en avgörande del av utbildningskedjan som stödjer livslångt lärande. En framstående förskola förbereder barnen för framtiden och det skapar en bra grund att stå på inför skolstarten, säger Jenny Lindström, utredare på Universitets- och högskolerådet (UHR).

Barngruppernas storlek och personaltäthet varierar stort i Europa

I rapporten jämförs hur olika europeiska länder organiserar sina förskolor. En tydlig skillnad är storleken på barngrupperna. Medan många länder har regler om hur många barn en pedagog får ha, är det i Sverige mer flexibelt. Skolverket rekommenderar dock att riktmärket för barngrupper är sex till tolv barn för barn i åldern ett till tre år och nio till 15 barn för barn i åldern fyra till fem år. Den sistnämnda är den lägsta siffran i hela Europa.

Om vi tittar på andra länder ser vi en stor spridning. I Turkiet kan en grupp för tvååringar bestå av upp till tio barn, medan det i Tjeckien är upp till 24. För fyraåringar varierar det från 15 till 28 barn. I vissa länder, som Danmark, kopplas gruppstorleken direkt till antalet pedagoger – där kan det vara tre barn per vuxen.

Digitala verktyg i förskolor

Nästan tre fjärdedelar av Europas förskolesystem tar upp digital utbildning i sina styrdokument. Majoriteten av dessa utbildningssystem beskriver vilka specifika digitala kompetenser som ska utvecklas. De två kompetenser som oftast nämns är informations- och datakompetens och skapande av digitalt innehåll, följt av kommunikation och samarbete, säkerhet och problemlösning. Många länder har även inför restriktioner kring digitala verktyg, exempelvis skrämtid och att förskolepersonalen alltid ska vara med när digitala verktyg används. Danmark och Sverige är exempel på två länder som har diskuterat och i vissa fall infört ytterligare begränsningar av digitala verktyg i förskolan.  

– Utblickar av detta slag och samarbeten med förskolor i andra länder är värdefullt. UHR ger möjlighet att samarbeta med förskolor i hela Europa genom programmen Erasmus+ och Nordplus, avslutar Jenny Lindström, utredare på Universitets- och högskolerådet (UHR).

Läs mer om rapporten under Eurydikenätverkets studier och rapporter