Erasmus+ samarbetspartnerskap

Projekt inom samarbetspartnerskap består av fyra stadier:

• Planering (definiera behoven, mål, resultat, aktiviteter, tidsplan etcetera).
• Förberedelse (aktivitetsplanering, utveckling av arbetsprogram, praktiska arrangemang, bestämma målgrupper etcetera).
• Genomförande.
• Uppföljning (kontinuerlig utvärdering av aktiviteterna, aktiviteternas påverkan på olika nivåer, spridning och användning av projektresultat).

Planering

Gör en behovsanalys. Börja från er organisation och fundera över vad ni vill utveckla och varför, ert nuläge. Beskriv varför ni vill göra det i samarbete med organisationer i andra europeiska länder och inte nationellt. Involvera er organisationsledning i diskussionen så att ni är säkra på att ni är på rätt spår. De utvecklingsbehov ni valt ska sedan kopplas till målet för ert projekt. Tänk igenom vilka inom er organisation som behöver involveras i projektet. En rekommendation är att vara så pass många så att arbetsuppgifterna kan fördelas på flera olika personer. En projektgrupp gör också arbetet mindre sårbart.

Bygg ert partnerskap. Fundera över hur partnerskapet ska se ut redan från början, vilka kompetenser som behövs och hur ni kan komplettera varandra. Har er organisation samarbetspartner sedan tidigare? Finns vänorter eller samarbetsorganisationer i andra länder?  Försök också att tidigt skissa på hur ni tänkt fördela arbetet med era partner.

Sätt upp SMART-a mål. Definiera hur er idé kopplar till er organisations mål, huvudmannens mål, nationella mål och de prioriteringar som finns inom Erasmus+ och hur ert projekt ska utveckla en angelägen fråga inom er sektor. Ni behöver inte hitta på ett helt nytt mål utan kan arbeta strategiskt. Använd den internationella/europeiska dimensionen för att arbeta med era befintliga mål. Ert uppsatta mål bör klara SMART-testet, det vill säga att det är:

• Specifikt
• Mätbart
• Accepterat
• Realistiskt
• Tidsbestämt

Definiera resultaten. Konkretisera slutmålet för projektet, ert önskade nyläge efter att projektet är genomfört. Hur ska det ni gjort ha förändrat eller tillfört något till er organisation och i ett vidare perspektiv? Beskriv vilka resultat ni vill uppnå med projektet men lämna utrymme för oväntade resultat eller utfall som ni inte räknat med. Sätt upp en tidsplan med milstolpar och tydlig fördelning av uppgifter och ansvarsområden, ett viktigt internt dokument som ni kan luta er mot när projektet kommer igång.

Er projektansökan behöver visa på en röd tråd mellan:

• Vald Erasmus+ prioritering/-ar. Var passar er projektidé och de behov ni identifierat i er organisation in bland Erasmus+ prioriteringar? En prioritering räcker, men ni kan välja någon/några till om de passar ihop med era behov.
• Uppsatta projektmål. Målen måste ligga inom de valda prioriteringarna, och leda till en förbättring för er organisation.
• Planerade aktiviteter. På vilket sätt bidrar det ni väljer att göra till att målen uppfylls? Aktiviteter ska vara relevanta och leda till måluppfyllelsen, en irrelevant aktivitet drar ner på projektkvaliteten.

Förberedelse

Planera aktiviteterna. Bestäm målgruppen - vilka som ska delta och varför. Tänk igenom vilka aktiviteter ni vill genomföra, både hemma och i länderna där era partners finns. Aktiviteterna ska möta de identifierade behoven och det ska gå att förstå på vilket sätt de ska leda till att målet för projektet nås.

Ta fram ett arbetsprogram som ska gälla hela projektet och vidareutveckla den i era lokala styrgrupper i era organisationer. Tänk igenom och kom överens om de praktiska arrangemangen kring exempelvis mottagande i värdlandet, resor som görs lokalt, kostnadsfördelning etcetera. Det är valfritt att ytterligare förankra vad ni kommit överens om genom ett partnerskapsavtal som ni själva utarbetar organisationerna emellan och som definierar vad ni förväntar er av varandra i form och skyldigheter och rättigheter, samt hur ni löser eventuella konflikter som kan uppstå i partnerskapet.

Uppföljning och spridning

Hur vet man att målet är nått? Det korta svaret är genom utvärdering. Planera utvärderingen redan när projektet läggs upp och bestäm vilka metoder ni ska använda för utvärdering av era aktiviteter. Det brittiska verktyget Impact+ har utarbetats för att stödja den här processen, och finns översatt till svenska. Utvärdera kontinuerligt. Reflektera och notera vilken påverkan aktiviteterna har på era målgrupper och på olika nivåer (lokalt, regionalt, nationellt, EU-nivå). Se till att era projektresultat kommer till användning och fortsätter spela en roll i era organisationer även efter att projektet formellt avslutats.

Spridning syftar till att dela resultat och lärdomar man uppnått i projektet. Utarbeta en spridningsplan som ska täcka ert projekts alla tidsperioder - innan, under och efter. Spridning kan ske i den egna organisationen, i organisationer i er region, nationellt eller på europeisk nivå. Det kan också ske i lokalsamhället och via media.

• Utveckling av läroplaner, kurser, gemensamma undervisningsmoduler (även e-lärandemoduler).
• Material och pedagogiska metoder och verktyg för inlärning, undervisning och utbildning.
• Projektbaserat samarbete, ömsesidigt lärande, workshopar, virtuella laboratorier och samarbeten.
• Kompetensuppbyggnad och nätverkande.
• Att arbeta fram och genomföra långsiktiga strategiska samarbetsplaner.
• Undersökningar, jämförande analyser, fallstudier.
• Utbildnings-, undervisnings- och lärandeaktiviteter vid någon av partnerorganisationerna förutsatt att de ger ett mervärde och bidrar till att nå målen för projektet.

De kortare och/eller längre utbildnings-, undervisnings- och lärandeaktiviteterna för elever/studerande respektive pedagogisk personal kan vara fysiska, virtuella eller blandade (mix av virtuella och fysiska aktiviteter) och ska vara kopplade till projektet och motiveras i ansökan.

En aktivitet kan anta alla former som är relevanta för projektet i fråga och kan involvera mer än en typ av deltagare, individuellt eller som grupp.

Er ansökan ska utifrån era behov anknyta till något av de policymål EU:s medlemsländer kommit överens om för Erasmus+, visionen om ett europeiskt utbildningsområde 2025 och Handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027.

Ansökan ska också respektera och främja EU:s gemensamma värderingar, såsom respekt för mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för mänskliga rättigheter, samt bekämpa all form av diskriminering.

Ett europeiskt utbildningsområde 2025 på EU-kommissionens webbplats

Handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 på EU-kommissionens webbplats

Motiveringen för projektidén bör stämma överens med er verksamhetsplan och ska även kopplas till någon av prioriteringarna för Erasmusprogrammet. Ett effektivt tillvägagångssätt är att se vad ni redan jobbar med, vad som redan görs bra, vilka utmaningar ni har och vad som kan utvecklas vidare.

Prioriteringarna är uppdelade i övergripande och sektorsspecifika prioriteringar. Projektet måste bidra till minst en av dessa prioriteringar.

• Inkludering och mångfald
• Miljö och arbete mot klimatförändringar
• Digital omställning
• Aktivt medborgarskap

• Lösa problemen som rör svårigheter i utbildningen, elever som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning och bristande grundläggande färdigheter.
• Stödja lärare, skolledare och andra undervisningsyrken.
• Utveckling av nyckelkompetenser.
• Främja en övergripande strategi för språkundervisning och språkinlärning.
• Främja intresse för och spetskompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt den berörda strategin.
• Utveckla förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet.
• Erkännande av läranderesultat för deltagare i gränsöverskridande mobilitet i utbildningssyfte.
• Stödja innovatörer i skolan.
• Stödja insatser från europeiska utbildningssystem som svar på kriget i Ukraina.

• Förbättra utnyttjandet av vuxenutbildningen och göra den mer inkluderande och tillgänglig.
• Förbättra tillgången till flexibla och erkända lärandemöjligheter av hög kvalitet för vuxna.
• Främja lokala utbildningscentrum och innovativa utbildningsplatser.
• Skapa möjligheter till kompetensutveckling.
• Förbättra kompetensen hos utbildare och annan vuxenutbildnings- och handledningspersonal.
• Skapa och främja möjligheter till lärande för alla i alla generationer.
• Förbättrad kvalitetssäkring inom lärandemöjligheter för vuxna.
• Stödja insatser från europeiska utbildningssystem som svar på kriget i Ukraina.

• Anpassning av yrkesutbildningen till arbetsmarknadens behov.
• Ökad flexibilitet inom den yrkesinriktade utbildningen.
• Bidra till innovation inom yrkesutbildning.
• Göra yrkesutbildning mer attraktiv.
• Förbättrad kvalitetssäkring inom yrkesutbildningen.
• Utformning och genomförande av internationaliseringsstrategier för yrkesutbildningsanordnare.
• Stödja insatser från europeiska utbildningssystem som svar på kriget i Ukraina.

• Främja sammankopplade system inom högre utbildning
• Stimulera innovativa lärande- och undervisningsmetoder
• Utveckla naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt humaniora inom den högre utbildningen och särskilt uppmuntra kvinnor att välja studier i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik
• Belöna kvalitet i lärande, undervisning och kompetensutveckling
• Stödja de digitala och gröna möjligheterna inom området för högre utbildning
• Skapa inkluderande system för högre utbildning
• Stödja studenternas innovations- och entreprenörsfärdigheter
• Stödja lärosäten i deras samarbete med ukrainska motparter som en reaktion på kriget i Ukraina

Projektet förväntas ge positiva och långvariga effekter dels på individuell nivå, dels på organisatorisk nivå men även utanför den egna organisationen.

Förväntade resultat, Outcomes and impact, beskrivs i Erasmus+ Programme Guide på EU-kommissionens webbplats

Uppföljning och spridning är viktigt att planera i ett tidigt skede. Ju fler utanför projektet som får kännedom om vad ni gör och som känner engagemang ‐ desto större chans att ni når era mål med projektet och att era erfarenheter blir till nytta för andra. Ni bör därför redan i planeringsstadiet lägga ner en hel del tankekraft på vilka spridningsaktiviteter ni ska genomföra.

Ni kan dessutom få fler att vilja arbeta med internationellt utbyte och samarbete. Ett EU‐samarbete där människor från olika länder och kulturer träffas och där utbyte av idéer och kunskap för utvecklingen framåt. Ni blir en del av något större. Det är vad Erasmus+ handlar om.

Av stor betydelse genom hela projektet, och särskilt i planeringen och hanteringen av resultaten, är ledningens delaktighet och engagemang. Det är också bra om alla i organisationen så långt som möjligt involveras i förberedelse- och spridningsaktiviteterna, även de som inte har deltagit aktivt själva.

Planera in tid och resurser. En utmaning är tid och pengar. För att projektet ska få skjuts i rätt riktning behöver ni därför noggrant tänka igenom och planera in den tid och de resurser ni behöver för ett effektivt spridningsarbete.

Alla organisationer i projektet bör fundera på hur var och en bäst når ut i sina länder. Gemensamt tar ni sedan fram en spridningsplan där ni beskriver vilka målgrupper ni ska nå, vilka verktyg och kanaler ni ska använda er av och vilka de förväntade effekterna är. Att redogöra för spridningsplanen är en del av ansökan.

Hur ni sprider era resultat och ert projekt beror helt på vad ni vill uppnå och på projektets karaktär. Vill ni nå ut till fler potentiella användare och/eller beslutsfattare? Fundera på vilka kanaler som är mest attraktiva för er målgrupp. Ett sätt kan vara att nå ut via media. Skriv ett pressmeddelande eller ring er lokaltidning eller lämplig branschtidning och tipsa om ert projekt och vad ni ska göra. 

Bjud in slutanvändarna. Vill ni vara säkra på att de som ska förmedla och använda projektets resultat vet vad som är på gång är ett förslag att bjuda in dem på förhandsvisningar, uppmuntra dem att ge återkoppling och/eller använd dem som testgrupp när ni ska testa prototyper. 

För vidare till kollegor. Det är viktigt att de kunskaper och erfarenheter ni får inom projektet förs vidare internt till era kollegor. Ni kan till exempel presentera projektet vid personalmöten, på en konferens eller andra lämpliga evenemang. 

Här ger vi några tips på aktiviteter, kanaler och verktyg som ni kan använda för att sprida det ni uppnår i ert projekt:

• Blogga under och efter projekttiden.
• Spela in film eller en podd. Här kan ni till exempel ta hjälp av målgruppen för partnerskapet.
• Skriv artiklar och kontakta lokaltidningen och tipsa om vad ni kommit fram till, eller låt de som deltar i aktiviteterna skriva en artikel som lokaltidningen kan publicera.
• Sprid information om projektet och resultatet regionalt genom seminarier och möten.
• Lärosäten, politiker, fackförbund och branschorganisationer kan ta del av fysiska resultat som kan spridas vidare.
• Använd EU. Erasmus+ Project Results Platform är Europeiska kommissionens webbplats där projekt och resultat publiceras.

Medier och verktyg:

• Webbsidor och webbplatser.
• Möten, konferenser, workshops och seminarier.
• Utställningar och demonstrationer.
• Rapporter, broschyrer, artiklar i specialtidningar.
• Audiovisuellt material.
• Sociala medier av olika slag.
• Öppna evenemang.
• Existerande kontakter och nätverk.

En organisation i ett av programländerna i projektet utses till projektkoordinator. Om er organisation blir koordinator för projektet skickar ni in ansökan och har huvudansvaret för att samordna och administrera projektet. Koordinatorn har därmed hand om kontrakt, budget och rapportering för hela projektet. Övriga arbetsuppgifter och ansvarsområden fördelar ni partners mellan er genom en särskild överenskommelse.

Längden på projektet kan vara mellan 12 och 36 månader. För ansökningar 2024 kan projektet starta från den 1 september 2024 fram till och med den 31 december 2024.

Inom samarbetspartnerskap kan man ansöka om tre olika klumpsummor: 120 000 euro, 250 000 euro eller 400 000 euro.

När ni tar fram er budget och väljer klumpsumma är det viktigt att ni räknar utifrån det ni faktiskt planerar att genomföra. Utgå från projektets kärna - hur ofta ni behöver träffas, hur mycket tid personalen behöver lägga ned på eventuella produkter och hur ni tänker presentera och sprida resultaten.

Ni väljer den klumpsumma som är lämpligast för att täcka kostnaderna för projektet, baserat på era behov och mål och de aktiviteter ni planerar att genomföra. Projektet ska vara kostnadseffektivt. Om ert projekt blir beviljat är det den summa ni har valt som blir ert projektbidrag.

Om ni tvekar mellan två olika klumpsummor kan ni antingen minska omfattningen av ert projekt och välja den lägre summan, eller öka omfattningen och välja den högre summan. Omfattningen kan justeras genom antalet aktiviteter, mängden projektresultat, antalet deltagare för att ge några exempel.

Aktiviteterna ni planerar att genomföra ska delas in i arbetspaket och klumpsumman ska fördelas på dessa. Ett arbetspaket är en uppsättning aktiviteter som bidrar till att specifika mål uppnås. Ni bör dela in era aktiviteter i max fem arbetspaket, varav ett avser projektledning. Maximalt 20 procent av klumpsumman får läggas på projektledning.

Bidrag inom Erasmus+ är just ett bidrag. Det innebär att det eventuellt inte kommer att täcka alla kostnader som kan uppstå i samband med ert projekt. Ibland behöver ni som deltar i projektet själva gå in med en viss medfinansiering. Det är inte alltid pengar det handlar om, utan det kan vara den tid ni behöver lägga ned i projektet, vikarier, kontorsutrustning och liknande.

Ni kan söka bidrag för bland annat projektledning och administration, projektmöten, projektresultat, spridningsevenemang, resor och uppehälle och särskilda kostnader.

De olika klumpsummorna, giltiga kostnader och bidragsbelopp, Funding rules, finns i Erasmus+ Programme Guide på EU-kommissionens webbplats

Det finns olika vägar att gå för att hitta partners att samarbeta med. Här ger vi några exempel. Ni utgår från mål, prioriteringar och inriktning för projektet och knyter till er de partners som är mest lämpade att dra nytta av varandras olika erfarenheter, sakkunskaper och profiler.

School Education Gateway är EU-kommissionens webbplats där skolor och organisationer i Europa kan lägga in uppgifter om och söka samarbetspartners för ett samarbetsprojekt inom Erasmus+.

Sök samarbetspartner på School Educaton Gateway

eTwinning är en webbaserad skolplattform och fungerar som en mötesplats för lärare i Europa där ni kan dela resurser, diskutera idéer, hitta samarbetspartners och utveckla samarbetsprojekt.

eTwinning - digital mötesplats för lärare i Europa

EPALE är en digital mötesplats för vuxenutbildare där ni kan komma i kontakt med kollegor inom hela Europa. Här kan ni hitta och fråga efter partners för projektsamarbeten, och mycket mer.

EPALE - digital mötesplats för vuxenutbildare i Europa

Erasmus+ Project Results Platform är EU-kommissionens databas för spridning av projekt. Här finns uppgifter om pågående och avslutade partnerskap och kontaktuppgifter till organisationer som kan vara intresserade av ett samarbetsprojekt.

Erasmus+ Project Results Platform, databas för spridning av projektresultat

Kontaktseminarier ger er organisation möjlighet att komma i kontakt med andra organisationer för att inleda framtida samarbeten. Seminarierna arrangeras i olika länder i Europa.

Erasmus+ kontaktseminarier

Kollegor, vänner och bekanta – personliga kontakter, från såväl arbete som fritid, är en bra utgångspunkt.

Kommunens kontakter som vänortssamarbetet kan användas till att finna partner. Många kommuner deltar också i olika nätverk där andra kommuner från övriga Europa/världen deltar. Kanske har er kommun en EU-samordnare eller annan stödperson som kan hjälpa till?

Utländska myndigheter som lokala och regionala myndigheter i de länder ni önskar samarbeta med kan ibland stå till tjänst.

Alla partnerorganisationer ska tillsammans arbeta fram projektansökan. Inom partnerskapet utser ni en organisation som ska ha en koordinerande roll.

Det är den organisation som är koordinator för projektet som ansvarar för att skicka in ansökan för hela projektet till sitt nationella programkontor.

För att kunna ansöka behövs en kod, Organisation ID (OID) och ett användarkonto, EU Login.

För att få OID-koden, registrera uppgifter om er organisation i databasen Organisation registration system. Uppgifterna i databasen läggs automatiskt in i er ansökan. Se därför till att informationen är uppdaterad och korrekt innan ansökningsformuläret fylls i.

Har ni PIC sedan tidigare förs era uppgifter över till databasen och ni får automatiskt en OID-kod. Er organisation behöver inte registreras igen. Sök på organisationsnamn (search organisation) eller PIC (advanced search) i databasen.

Kontrollera uppgifter om er organisation och OID: Databasen Organisation registration - kontrollera uppgifter och OID

Registrera, alternativt uppdatera: OID, Organisation Registration system och EU Login

För konsortier ska alla nationella partners som ingår i projektet/ansökan ha registrerat sig.

Skaffa EU Login: EU Login - create an account på EU-kommissionens webbplats

Ansökan är ett webbformulär och ligger på EU-kommissionens webbplats. Ett EU Login behövs för att kunna fylla i ansökan. Webbplatsen fungerar bäst med webbläsaren Google Chrome.

Instruktioner till ansökan:

Applicant Guides - Submission phase på EU-kommissionens webbplats för ansökan

Fyll i uppgifter om organisationerna inom partnerskapet och svara på frågor gällande bland annat:

• Organisationens/deltagarnas identifierade utvecklingsbehov.
• Vad ni vill uppnå med projektet, målet med projektet.
• Vilken eller vilka prioriteringar ni har valt och hur ni kopplar ert projekt till dessa.
• Vilken den primära målgruppen för ert projekt är.
• Hur målet är kopplat till de identifierade utvecklingsbehoven.
• Hur ni ska utvärdera om målet har uppfyllts.
• Innehållet i de aktiviteter ni planerar att genomföra.
• Vilka resultat ni förväntar er att aktiviteterna ska ge.
  (Vad aktiviteterna kommer att ge deltagarna, vad de ska lära sig. Vilka mål de planerade aktiviteterna bidrar till att nå och på vilket sätt. Hur ni ska utvärdera om de förväntade resultaten uppnåtts.)
• Hur ni ska välja deltagare till de aktiviteter ni planerar.
  (Urvalsprocess och kriterier ni planerar att använda. Varför ni väljer att använda den metoden för urvalet.)
• Vilken klumpsumma ni ansöker om och varför.
• Hur klumpsumman ska fördelas på arbetspaket.
• Hur arbetsfördelningen kommer att se ut inom partnerskapet och hur ni kommer att kommunicera.
• Hur ni kommer att hantera risker.
• Hur ni kommer att säkerställa att era aktiviteter är designade på ett sätt att de är inkluderande.
• Hur och i vilken utsträckning ni kommer använda er av digitala verktyg och metoder.
• Vad ni gör för att ert projekt ska vara miljömässigt hållbart.
• Hur ni kommer integrera resultaten från genomförda aktiviteter i det ordinarie arbetet i era organisationer.
• Hur ni planerar att sprida era resultat och ert projekt utanför partnerskapet.

En försäkran om att ni följer riktlinjerna för Erasmus+ genereras i ansökningsverktyget. Den ska skrivas under av firmatecknare och bifogas ansökan. Till ansökan ska även bifogas avtal mellan er som koordinerande organisation och var och en av era partners. Även dessa genereras i ansökningsverktyget och ska skrivas under av firmatecknare för båda organisationer.

De kvalitetskriterier som används vid bedömningen av ansökan ger mer information om vilka frågor er ansökan bör svara på.

Helheten och kvaliteten i er projektansökan bedöms utifrån fyra kriterier: relevans, projektets utformning och genomförande, projektsamarbetet samt påverkan och genomslag.

Minst 70 poäng av 100 möjliga krävs för en godkänd ansökan. Dessutom behöver den få minst hälften av möjliga poäng inom varje bedömningskriterium.

Bedömningskriterierna finns i Erasmus+ Programme Guide på EU-kommissionens webbplats

Ni konkurrerar med andra om de bidragsmedel som finns tillgängliga. Därför är en relevant, realistisk och kvalificerad ansökan ert starkaste konkurrensmedel. Vi har tagit fram ett ansökarstöd som ni kan använda er av när ni skriver er ansökan: Ansökarstöd Erasmus+ samarbetspartnerskap 2023 (pdf)

Ni är välkomna att delta på ett av våra ansökningsseminarier. Aktuella möten och seminarier hittar ni i vår evenemangskalender. För individuellt stöd och rådgivning, kontakta ansvariga handläggare på ka2partnerskap@uhr.se.

Varje arbetspaket ska vara tydligt kopplat till ett specifikt mål och den allokerade budgetsumman ska vara väl motiverad och användas kostnadseffektivt. Varje aktivitet som ingår i ett arbetspaket ska beskrivas och tilldelas en delsumma.

Vid bedömningen av om den valda klumpsumman är relevant/kostnadseffektiv tittar bedömarna på kopplingen mellan sökt budget, aktiviteter som ska genomföras och förväntade resultat.

EU-kommissionen har tagit fram en handledning som hjälper er att tolka och tillämpa regelverket för klumpsummemodellen för Erasmus+ samarbetspartnerskap och småskaliga partnerskap. Handledningen innehåller också en vägledning om projektdesign och exempel på kvantitativa och kvalitativa indikatorer som kan användas för att mäta måluppfyllelsen för era resultat och ert projekt.

Var observant på att vissa delar gäller för både de småskaliga partnerskapen och samarbetspartnerskapen, medan andra enbart gäller för en av partnerskapstyperna.

Om det uppstår tekniska problem med att skicka in ansökningsformuläret digitalt: ta en skärmdump på felmeddelandet, bifoga den tillsammans med ansökan, de dokument som ska bifogas ansökan och ansökans ID-nummer i ett mejl och skicka till erasmusplus@uhr.se.

Får ni problem sista ansökningsdag måste ni enligt regelverket kontakta oss senast klockan 14:00:00 för att få hjälp.

Se gärna till att skicka ansökan någon dag innan sista ansökningsdag – då kan vi hjälpa till om det blir tekniska problem.

Som sökande organisation kan ni ansöka om olika projekt och med olika projektpartners varje ansökningsomgång.

En sammansättning av projektpartners (ett konsortium) kan endast skicka in en ansökan och endast till ett nationellt programkontor per ansökningsomgång. Det är möjligt att skicka in fler ansökningar men med andra konsortier.

Är projekten för lika varandra eller om det är tidigare genomförda projekt finns det en risk att de betraktas som dubbelfinansiering och de blir därmed ogiltiga.