Högskoleförordning
Högskoleförordningen (1993:100) kan enklast beskrivas som ett komplement till högskolelagen.
Förordningen är beslutad av regeringen och är därigenom underordnad högskolelagen, som är beslutad av riksdagen. Precis som högskolelagen gäller högskoleförordningen endast högskolor som har staten, kommuner eller landsting som huvudman.
Högskoleförordningen, Sveriges riksdags webbplats
Här kommer du direkt till högskoleförordningen. För att du lättare ska hitta i förordningen har vi sammanfattat det huvudsakliga innehållet i de olika kapitlen.
Första kapitlet inleds med definitioner av några begrepp som används i lagtexten. Därefter behandlas bland annat frågor om studentrepresentanter, studentstöd, försäkringar för personskada och kursvärderingar.
Andra kapitlet innehåller exempelvis bestämmelser om högskolestyrelsens sammansättning och uppgifter och om hur styrelseärenden handläggs. Här finns också bestämmelser om rektorn och ställföreträdare för rektorn samt studentrepresentation.
Tredje kapitlet har upphävts.
Fjärde kapitlet består av bestämmelser för lärare. Det handlar till exempel om behörighet, anställningsfrågor och bisysslor.
Femte kapitlet rör anställningar som doktorand, men innehåller även bestämmelser om assistenter, amanuenser och kliniska assistenter.
Sjätte kapitlet innehåller allmänna regler för högskoleutbildningar på alla nivåer. Här behandlas studievägledning, examina, tillgodoräknanden av tidigare studieresultat, examensbevis och gemensam examen. Vidare finns bestämmelser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som gäller kurs- och utbildningsplaner, betyg, kursbevis, prov, rättelse och omprövning av betyg. För utbildning på forskarnivå finns regler om allmänna och individuella studieplaner, handledning och andra resurser, betyg på prov, disputation och betyg på doktorsavhandlingar.
Sjunde kapitlet behandlar tillträde (antagning) till högskoleutbildning på samtliga nivåer.
Åttonde och nionde kapitlen har upphävts. Innehållet har i stället flyttats till andra kapitel.
Tionde kapitlet rör disciplinära åtgärder mot studenter som exempelvis fuskar på prov, stör undervisningen eller trakasserar andra.
Elfte kapitlet har upphävts.
Tolfte kapitlet behandlar frågor om överklagande av beslut som har fattats av en högskola. Det kan gälla beslut om anställningar, att en sökande inte uppfyller behörighetskraven till en utbildning, att dra in resurserna för en doktorand eller avslag på en begäran om examensbevis eller kursbevis.
Bilaga 1 är en förteckning över de universitet och högskolor som staten är huvudman för samt deras benämningar.
Bilaga 2 innehåller examensordningen. Här anges vilka examina som får avläggas och vilka krav studenterna ska uppfylla för respektive examen.
Bilaga 3 behandlar platsfördelning på grundval av betyg och meritvärdering av betyg. Här står exempelvis vilka siffervärden de olika bokstavsbetygen motsvarar.
Bilaga 4 innehåller vilka ämnen som får kombineras i en ämneslärarexamen.