Antagning till högre utbildning vårterminen 2023 – analys av antagningsomgångar och trender i antagningsstatistiken
UHR 2023:1. Nedgången i efterfrågan på högskoleutbildning efter pandemin har fortsatt inför våren 2023. Vid sista anmälningsdag den 17 oktober 2022 till högskoleutbildning vårterminen 2023 hade nära 231 000 personer sökt en eller flera utbildningar. Det var 5 procent färre än vt 2022.
Antalet sökande vid första urvalet var mindre i alla åldersgrupper. Sökande som är 19 år eller yngre var något färre, sökande 20–24 år var 3 procent färre, medan den äldsta åldersgruppen av sökande (25 år eller äldre) minskat mest, med 4 procent.
Fler sökande väntas framöver
Trots minskningen av antalet sökande förväntas efterfrågan på högskoleutbildning öka. Det är positivt ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. Dels växer de största årskullarna av sökande, dels ser konjunkturen ut att försämras och som följd av det även arbetsmarknaden. Den 1 oktober 2022 infördes dessutom ett nytt förmånligt studiestöd – omställningsstudiestöd – som ska underlätta omställning för personer som är mitt i arbetslivet. Sammantaget kan dessa faktorer bidra till att flera åldersgruppers efterfrågan på högskoleutbildning ökar under 2023.
Färre sökande till större program, men fler antagna till vissa
Att antalet sökande väntas öka framöver är positivt då det var färre sökande vt 2023 än vt 2022 till fem av sex grupper av utbildningar som leder till vissa yrkesexamina, varav flera är så kallade bristyrkesutbildningar. Positivt är också att antalet antagna till läkar-, sjuksköterske- och socionomutbildningar ökat jämfört med vt 2022. Däremot var det färre antagna till civilingenjörs-, högskoleingenjörs- och lärarutbildningar.
Glapp mellan efterfrågan på utbildning och utbud
Vissa utbildningar har konkurrens om platserna, vilket innebär att behöriga sökande reservplacerats. Till andra utbildningar antas alla sökande. Totalt sett ville 53 procent av alla förstahandssökande komma in på 15 procent av vårens nära 16 900 utbildningar vid universitet och högskolor. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv kan det indikera att utbildningsutbudet inte alltid överensstämmer med vad de sökande efterfrågar, men också att de sökande inte alltid väljer det som väntas efterfrågas på arbetsmarknaden framöver.
Mer i rapporten
I rapporten redovisas också uppgifter om bland annat utvecklingen över tid av antalet sökande, behöriga sökande, antagna och reservplacerade liksom antalet program och kurser. Dessutom redovisas utvecklingen av sökande och antagna i de internationella antagningsomgångarna IK och MASTER liksom till några större yrkesexamensprogram. Det ges också en detaljerad redovisning av utvecklingen av antalet sökande och antagna till olika typer och inriktningar av lärarutbildningar.