Stöd från lärosätena efterfrågas av studenter med psykisk ohälsa
Studiesituationen för studenter med psykiska besvär behöver synliggöras, och det är viktigt att studenterna får tillräckligt stöd. En intervjustudie, gjord vid Karolinska Institutet, kan fördjupa kunskapen om hur studenterna upplever sin studiesituation och vilka former av stöd de har, respektive saknar.
Skälet till att studien "Studiesituationen för studenter med psykiska besvär, fördjupande beskrivning utifrån en intervjustudie" genomfördes var UHR:s analys av den svenska delen av enkätundersökningen Eurostudent VII 2020. Den visade att det saknades kunskap om hur studenter med psykisk ohälsa upplever studiesituationen, och om vilka stöd som finns. För att kunna ge förslag till åtgärder som kan bidra till att identifiera vad som kan göras för att stötta studenterna i deras studiesituation, behövdes fördjupade studier.
Deltagare från flera olika utbildningar
Rapporten beskriver resultat från en intervjustudie gjord 2021. Data kommer från intervjuer med studenter som studerat vid högskolor eller universitet i Sverige de senaste två åren eller mer. Deltagarna representerade olika utbildningsinriktningar och tillhörde ett utbildningsprogram när intervjuerna gjordes. Rapporten belyser studiesituationen både under en period då högskolans verksamhet påverkades av covid-19-pandemin och en period då verksamheten pågick som vanligt.
Hela studiesituationen påverkas
De psykiska besvär som studenterna upplever är främst stress, oro och ångest samt nedstämdhet och depression och sömnstörningar. De upplever ofta studiesituationen som krävande och de psykiska besvären rör främst studiesituationen. Besvären är mer påtagliga i vissa situationer och vid vissa studieaktiviteter men påverkar hela studiesituationen. Besvären startar oftast i samband med studierna vid högskolan och tilltar under studietiden. En vanlig beskrivning i intervjuerna var att de psykiska besvären påverkade möjligheten att genomföra studierna så effektivt som studenterna ville och studierna krävde. Ibland behövde kursmoment skjutas upp. Det påverkade då även pågående kurser, och kunde leda till en negativ spiral som förstärkte de psykiska besvären ytterligare.
Pandemin gav både lättnad och ökad stress
Förändringarna under pandemin underlättade i vissa fall studiesituationen och i andra fall försvårades den. Digitala studier gjorde att studenterna kunde anpassa sina studier till de psykiska besvär de upplevde. Det kunde exempelvis vara enklare att delta i digitala studieaktiviteter när de inte mådde bra, vilket påverkade studiesituationen positivt. Men eftersom förutsägbarhet i hur kursmoment skulle genomföras minskade och det blev färre möjligheter till avstämning med studenter och lärare skapades osäkerhet och stressen ökade.
Kontinuerligt stöd behövs
Rapporten visar att studenter med psykiska besvär först utnyttjar sina egna resurser eller i sitt nätverk för stöd. Först när det inte längre upplevs räcka till vänder de sig till lärosätet. Främst söker de då stöd via studenthälsovården. Det finns både behov av individuellt utformade stöd och generella preventiva insatser genom hela studietiden. Då kan stigmatiseringen minska och kunskapen om och förståelsen för hur psykiska besvär kan påverka studiesituationen öka.