Minskat barnafödande riskerar påverka efterfrågan på högre utbildning på sikt
År 2023 var drygt 10,5 miljoner personer folkbokförda i Sverige och antalet födda i Sverige det lägsta på 20 år. De sjunkande födelsetalen kan komma att leda till minskad efterfrågan på högskoleutbildning efter år 2040.
Flera faktorer påverkar övergången till högskolan: arbetsmarknaden, bostadssituationen, om sökande kommer in på önskad utbildning och befolkningens utveckling – hur många som föds, dör, invandrar och utvandrar.
Ökad efterfrågan på högskoleutbildning på kort sikt
Den försämrade arbetsmarknaden tillsammans med omställningsstudiestödet för personer mitt i arbetslivet väntas öka efterfrågan på högre utbildning ytterligare det närmaste året.
Fler vill studera på högskolan även fram till 2040
Eftersom åldersgrupperna med störst övergång till högskolan – 19- respektive 20–24-åringar – troligen blir större de kommande 10–15 åren så ökar sannolikt även efterfrågan på högskoleutbildning.
Men efter år 2040 kan efterfrågan på högskoleutbildning komma att dämpas på grund det minskande barnafödandet i dag.
Ökat behov av studieinformation
Om potentiella studenter ska kunna göra väl övervägda framtidsval behöver de få veta vad en högskoleutbildning kan innebära när det gäller bland annat yrkesval, karriär och löneutveckling.