Varje år studerar 3 000 svenskar en eller två terminer på olika universitet i Europa genom Erasmusprogrammet. Ökad internationell mobilitet för studenter är högt prioriterat både i Sverige och inom EU. Studien "Svenska studenter i Erasmus – Livsbanor och sociala strukturer" visar bakgrunden till svenska studenters begränsade deltagande.


UHR behöver kunskap om varför och hur studenter väljer att genomföra ett utbyte med Erasmus+. Därför har studien "Svenska studenter i Erasmus – Livsbanor och sociala strukturer" genomförts av Uppsala universitet på uppdrag av UHR.

När Erasmusstudenterna jämfördes med övriga högskolestudenter framkom det att de:

  • var yngre
  • oftare var kvinnor
  • oftare kom från familjer med högre utbildningsnivå och inkomst
  • hade högre studiemeriter
  • oftare fördjupade sig i språk på gymnasiet
  • oftare läste samhällsvetenskap eller humaniora på gymnasiet
  • nästan uteslutande var programstudenter i högskolan
  • var överrepresenterade inom samhällsvetenskapliga utbildningar
  • oftare läste på avancerad nivå.

När sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och deltagande i Erasmus+ undersöktes visade resultatet att ju högre utbildning föräldrarna hade desto bättre presterade barnen som regel i skolan. Högpresterande studenter var i sin tur överrepresenterade i Erasmusprogrammet. Det som hade starkast påverkan för att delta i Erasmus+ var studiemeriter, språkval och studieval i högskolan.