Yrkesreglering inom EU påverkar kompetensförsörjningen

Syftet med uppdraget var att kartlägga hur andra EU-länder reglerar yrken, analysera hur detta påverkar kompetensförsörjningen, samt undersöka om skyddsintressen enligt yrkeskvalifikationsdirektivet kan uppnås även utan lagreglering.

Sex yrken i fokus

UHR har analyserat mobilitet och erkännandeförfaranden för sex yrken:

• Läkare – Näst mest mobilt yrke i EU. Sverige har ett nettoinflöde, särskilt från EU-11 och Norden.
• Sjuksköterska – Mest mobila yrkesgruppen. Sverige exporterar fler än det tar emot.
• Tandläkare – Stabil och regional mobilitet. Sverige har hög erkännandefrekvens.
• Ämneslärare – Låg mobilitet. Sverige har hög erkännandefrekvens och ett strategiskt inflöde.
• Undersköterska – Ökad mobilitet. Sverige är största kvalifikationsland, Norge största mottagarland.
• Elinstallatör – Strategiskt viktigt för den gröna omställningen. Erkännandefrekvensen varierar kraftigt mellan länder, vilket försvårar mobilitet.

Rapporten visar att språk och geografisk närhet är viktiga faktorer för mobilitet. Länder i östra Europa fungerar ofta som kvalifikationsländer men sällan som mottagarländer, vilket skapar en strukturell obalans i EU:s kompetensförsörjning.

Skyddsintressen och alternativa lösningar

För att undersöka hur skyddsintressen kan uppnås utan lagreglering har UHR genomfört fallstudier i Nederländerna, Polen och Tyskland. Exempel på alternativa lösningar är:

• Reglerad utbildning
• Branschcertifieringar och uppförandekoder
• Gemensamma utbildningsramar

EU:s digitala verktyg för erkännande, såsom EPC och IMI, har potential men används i begränsad omfattning. UHR rekommenderar att dessa förbättras och används mer konsekvent.

Slutsatser

UHR konstaterar att:

• Automatiskt erkännande ger bättre förutsättningar för mobilitet.
• Yrken under den generella ordningen behöver tydligare och mer enhetliga krav.
• Alternativa lösningar kan bidra till ökad kompetensförsörjning.
• Fortsatt dialog mellan medlemsstater är avgörande.