Möte med Innovations- och forskningsråden och representanter från lärosätenas innovationskontor

Till mötet hade 22 deltagare från 16 lärosäten anmält sig. Syftet var att diskutera på vilket sätt Innovations- och forskningsråden kan stödja lärosätenas innovationskontor i deras internationella samarbeten. Deltagarna från lärosätenas innovationskontor hade i anmälan fått ange vilken typ av stöd de anser sig behöva från Innovations- och forskningsråden. Behov som framfördes var bland annat hjälp med kontakter, omvärldsbevakning och marknadsförståelse.

Jonas Örtquist, Klimat- och näringslivsdepartementet inledde med att berätta övergripande om Innovations- och forskningsrådens syfte och roll. Innovations- loch forskningsråden fortsatte därefter med att berätta vad som är på gång i deras länder.

Redogörelser från regeringens innovations- och forskningsråd i utlandet

Korea

Lars Hammarström, Seoul, berättade om att Korea expanderar insatser kring bland annat genom ökad finansiering och anslutning till Horisont Europa. Lars har haft mycket fokus på universitetssamarbetet SKERIC som samlar ett antal svenska lärosäten och tre framstående koreanska.

Indien

Per-Arne Wikström, New Delhi, berättade att i Indien sammanfaller olika variabler som gynnar samverkan. Indien har en boomande ekonomi och stort antal välutbildade ungdomar. Dessutom satsar regering på innovation. Det finns många intressanta miljöer för innovation med stor potential för samarbeten.

Kina

Tina Karlberg, Peking, beskrev hur Kina är ett dynamisk men komplicerat land att verka i. Kina satsar på innovation och ligger långt framme i elektrifiering och digitalisering. En stor styrka är innovationsfarten, hastighet från innovation till genomförande. I samarbete med Kina har EU pekat ut två områden för innovation, klimat/bioteknologi samt mat och jordbruk.

USA

Enligt Maria Brogren, Washington, är tävlingen med Kina en stor drivkraft i USA. Fokus ligger också på att innovationer som tas fram i USA också ska produceras i USA. Det vill amerikanska parter tydliggöra i samarbetsavtal. Sverige har ett bra rykte som innovationspartner, hållbarhetsfrågorna är en styrka. Natointrädet har inneburit en stor skillnad i försvarssamarbete. Ett samförståndsavtal har tecknats mellan Vinnova/Vetenskapsrådet och USA:s innovationsmyndighet, National Science Foundation (NSF), som kommer att erbjuda forskare att söka bidrag för att snabba upp processen från grundforskning till tillämpning.

Storbritannien

Marika Amartey, Innovations-och forskningsråd i London, rapporterar att Storbritannien har positionerat sig efter EU-utträdet och vill vara drivande inom AI och satsar på flera angränsande områden. Sedan Sveriges Natointräde har också försvarssamarbetet utvecklats. Det finns även ett samarbetsavtal för Life science där länderna möts 4-5 gånger per år.  Avslutningsvis nämner Marika att Innovations- och forskningsråden kan förstärka synligheten och bidra kommersialisering av forskning.

Innovationsresa till Texas

Under eftermiddagen presenterade Maria Brogren, Washington, och Malin Graffner Nordberg, avdelningschef på Uppsala universitet innovation, lärdomar från gemensam resa till Texas som Sireus ordnade för deltagande lärosätens innovationskontor. Under resan gjordes nedslag på ett antal universitet med olika profil på innovationsarbetet. Resan bidrog till bra dialog mellan lärosätenas innovationskontor. Det har det ett signalvärde, från ett innovationskontors perspektiv, att ha med innovations- och forskningsråden på besök hos lärosäten och organisationer. Maria menar att det finns ömsesidig nytta då hon blir uppdaterad på vad som är på gång i Sverige.

Statistik om avknoppningsbolag från tre lärosäten

Eftermiddagen fortsatte med ett par exempel från lärosätenas innovationskontor. Malin Graffner Nordberg, avdelningschef på Uppsala Universitets Innovation, redogjorde för samlad statistik om avknoppningsbolag från tre svenska lärosätens innovationsverksamhet. Det är inte helt lätt att få fram exakta uppgifter på antalet start-ups men det går att få fram bra siffror. De framtagna siffrorna visar att mellan 2010–2022 har 1081 nya bolag startats baserat på kunskap och idéer från Lunds universitet (LU), Uppsala universitet (UU) och Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Under året 2022 hade dessa bolag 3836 anställda, omsatte ca 7 miljarder kr och genererade en beräkna skatteintäkt på 2 miljarder kr. Siffrorna är lågt räknade då flera bolag startas men har inte dokumenterats, eller kan följas ekonomiskt.

Innovationsarbete på Kungliga Tekniska Högskolan

Viktor Olsson, internationaliseringsansvarig, KTH innovation, gav sedan några exempel från KTHs verksamhet. KTH har omfattande innovationsarbete. KTH dubblar anslagen för som kommer i regleringsbrevet för Innovationskontoret. Innovationskontoret är engagerat i internationella projekt och samarbeten. Det ingår i allianser och samarbeten med andra universitet, även partners och samförståndsavtal, t.ex. SKERIC, Afrikastrategin, Nordic Five Tech, Rise Europe. I det svensk-koreanska samarbetet inom SKERIC deltar KTH i bland annat i arbetspaketet rörande forskningsbaserade startups från båda länderna.

I Brighter-programmet kopplas start-ups upp mot ekosystem runtom i världen som ett sätt förbereda dem i tidigt skede för att kunna skala upp internationellt. Programmet är också integrerat mot det större KTH och följer ofta med på delegationsresor och passar då på att undersöka ekosystem på plats.

För att kunna ge rätt stöd har KTH utvecklat KTH Innovation Readiness Level, IRL. Syftet är att få en tydlig objektiv överblick om mognaden hos start-ups som kan användas i coaching, vid urval till program och vid ansökningar om finansiering.

Avslutande panelsamtal

Eftermiddagen avslutades med ett kort panelsamtal med innovations- och forskningsråden och representanter från innovationskontor.

Frågor som togs upp var att det finns god potential för att arbeta mer tillsammans för att föra Sveriges roll framåt och kraftsamla ännu mer. Sverige som innovationsland har gott rykte som bör utnyttjas för att få samarbeten till stånd. Det finns en stor potential i innovations- och forskningsrådens länder. I Indien finns det en enorm potential för innovationssamarbeten. I Manthan, Indiens plattform för forskning och innovation, finns 100 000 start-ups registrerade.

Än mer strukturerad dialog bör initieras. Kanske bör möten mellan Innovations- och forskningsråden och innovationskontoren komma till stånd mer regelbundet. Det finns ett koordineringsbehov. Innovationskontoren samarbetar men det finns inget organiserat nätverk. Det har däremot lärosätenas holdingbolag inom föreningen universitetsholdingbolag i Sverige , FUHS.

Från innovationskontorens sida finns ett behov av stöd till omvärldsanalys. Det är också ibland svårt att veta om det är Innovations- och forskningsrådet i landet man ska kontakta eller Business Sweden. Svaret är att det går bra att kontakta innovations- och forskningsråden direkt. För ett lärosäte på besök är det ett signalvärde att ha ett innovations- och forskningsråd involverat. Det är också svårt att göra bedömningar på lärosäten om samverkan med utländska lärosäten i tex Kina. Signalen från Tina som är innovations- och forskningsråd i Kina är att hon gärna stödjer där hon kan.

Här finns presentationen som visades under mötet (pdf)