Om IB-betygen fortsätter att värderas som hittills skulle elever i svenska gymnasieskolor påtagligt missgynnas i konkurrensen om utbildningsplatser vid exempelvis läkar-, jurist- och psykologutbildningarna. Det skriver företrädare för Universitets- och högskolerådet i en replik. (SvD 2016-11-19.)

UHR-replik i Svenska Dagbladet 2016-11-19 på debattinlägg 2016-11-17 ”En värdefull utbildning riskerar att slås ut” av Magnus Böcker, ordförande Blibros med flera.

Alla elever i Sverige ska ha samma möjligheter att komma in på den utbildning de vill. Det handlar helt enkelt om rättvisa. Om inte nuvarande regler ändras inför hösten 2017 kommer alla som söker till högskola med betyg från gymnasieskola 2011 att missgynnas.

I en debattartikel i SvD 2016-11-18 ifrågasätter ett antal debattörer myndighetens kompetens och förmåga att justera regelverket efter verkligheten.

Universitets- och högskolerådet (UHR) är regeringens myndighet i frågor som rör tillträde och antagning till högre utbildning, alltså utbildning som bedrivs på universitet och högskolor. UHR har som uppgift att utfärda föreskrifter som säkerställer så likvärdiga villkor som möjligt för alla gymnasieelever inför antagningen till högre utbildning.

Den svenska gymnasieskolan och dess betygssystem har förändrats relativt ofta. Den senaste förändringen innebar bland annat ett skifte från en fyrgradig till en sexgradig betygsskala. Det blev därmed svårare att uppnå högsta betyg.

Då elever i svenska gymnasieskolor från och med hösten 2017 ska konkurrera i samma urvalsgrupp som IB-elever krävs att IB-betygens meritvärdering anpassas till de nya förutsättningarna. Om IB-betygen även fortsättningsvis värderas som hittills skulle elever i svenska gymnasieskolor påtagligt missgynnas i konkurrensen om utbildningsplatser vid exempelvis läkar-, jurist- och psykologutbildningarna.

Den jämförelse debattörerna gör med antagningen till utbildning vid utländska elituniversitet är inte relevant då dessa inte enbart fäster vikt vid skolbetyg utan också tillämpar andra kriterier.

De statistiska underlag och beräkningar som gjorts inför beslutet är omfattande. Hela detta underlag kommer att redovisas då beslut fattats – UHR:s styrelse kommer att behandla frågan 2016-11-28. Nämnas kan att förändringen inte bara berör IB-utbildningarna utan också hur gymnasiebetyg från ett flertal andra länder ska meritvärderas.

Vi har givetvis förståelse för de problem som ändrade antagningsregler innebär för olika grupper av elever. Men en överordnad princip måste vara att elever från olika gymnasieutbildningar konkurrerar om utbildningsplatser vid universitet och högskolor på så likvärdiga villkor som möjligt.

P-O Rehnquist, ordförande i Universitets- och högskolerådets styrelse
Ulf Melin, generaldirektör vid Universitets- och högskolerådet