Lärosätena måste få fler svenska studenter att välja att studera utomlands under del av sin högskoleutbildning. Det behövs fler med internationell erfarenhet om Sverige ska klara den globala konkurrensen, säger Universitets- och högskolerådet och Teknikföretagen På SvD Debatt den 9 juni.

Fler svenskar bör plugga i utlandet” (SvD Debatt)

HÖGSKOLESTUDIER Betydligt fler svenska studenter måste studera utomlands under sin högskoleutbildning. Internationell erfarenhet är en förutsättning för att vi ska stå oss i den globala konkurrensen, menar Universitets- och högskolerådet och Teknikföretagen. Lärosätena måste bli bättre på att gynna utlandsstudier – för närvarande ligger vi långt efter andra länder i Europa.

Nu vid vårens terminsslut beräknas drygt 50 000 studenter ta examen från en högskole- eller universitetsutbildning i Sverige. Endast en liten del av dem har under utbildningen tagit chansen att studera utomlands – läsåret 2013/ 2014 var andelen bara 14 procent. Sverige ligger efter andra europeiska länder, och en bra bit under EU:s mål om att 20 procent av studenterna i Europa till år 2020 ska genomföra en del av sin utbildning i ett annat land. Enligt den senaste europeiska studentundersökningen Eurostudent har en betydligt större andel studenter i våra nordiska grannländer internationell erfarenhet jämfört med i Sverige. Hela 39 procent av studenterna i Danmark uppger att de har studerat eller praktiserat utomlands, i Finland är motsvarande andel 33 procent och i Norge 28 procent.

Till exempel är det bland de nyutexaminerade högskoleingenjörerna i Sverige endast 9 procent som har internationell erfarenhet i sin examen. Det är alldeles för få för ett land som Sverige, där den stora majoriteten av våra teknikföretag är verksamma på en global marknad. Inte minst digitaliseringen, som är helt global till sin natur, påskyndar en utveckling där fler medarbetare behöver ha med sig en internationell erfarenhet redan när de börjar arbeta. Det gäller inte bara de stora teknikföretagen utan i lika hög utsträckning mindre företag, som ofta spelar en viktig roll som teknikbranschens nytänkare och förnyare. Internationell erfarenhet bland landets ingenjörer är helt avgörande för att behålla och stärka alla dessa företags konkurrenskraft.

De akademiska kunskaper man som student får del av genom ett utbyte är givetvis viktiga i sig. Men lika mycket handlar internationell erfarenhet om den personliga utveckling det innebär att bo och studera i ett annat land. Att på nära håll uppleva och lära känna ett nytt språk och en ny kultur spelar stor roll för de erfarenheter och kompetenser man som student får med sig hem, och som man sedan kan bidra med när det är dags att ta klivet ut på arbetsmarknaden.

Att det finns samband mellan internationell erfarenhet och de egenskaper som arbetsgivare efterfrågar stöds av en undersökning från Svenskt Näringsliv och den tidigare myndigheten Internationella programkontoret. God kommunikativ förmåga, social kompetens, anpassningsbarhet och initiativförmåga är egenskaper som arbetsgivare gärna ser hos sina anställda, och som de även tror att studenter utvecklar genom en utlandsvistelse.

Internationella erfarenheters positiva betydelse för en students utsikter på arbetsmarknaden bekräftas av en studie från EU-kommissionen om det europeiska utbytesprogrammet Erasmus – ett program som de flesta svenska universitet och högskolor deltar i. Där framgår att de studenter i Europa som har utlandserfarenhet när de tar examen bara har hälften så stor risk att hamna i långtidsarbetslöshet som studenter utan internationella erfarenheter. Fem år efter examen är arbetslösheten bland de studenter som har studerat eller praktiserat utomlands också 23 procent lägre än i den andra gruppen.

Som student finns det många möjligheter till studier och praktik utomlands, inte minst genom de utbytesprogram som svenska universitet och högskolor deltar i och där Erasmus är det största. Ändå väljer studenterna alltså i hög utsträckning bort möjligheten att skaffa sig internationell erfarenhet. Oro för att studier från utländska universitet inte kan tillgodoräknas i en svensk examen, oro över ekonomin och osäkerhet om ifall man klarar av att studera utomlands är några skäl.

Fokus för landets universitet och högskolor har hittills i hög grad legat på att attrahera utländska studenter till Sverige. Nu är det dags att bredda perspektivet. För att få fler svenska studenter att studera utomlands krävs flera insatser. Universitets- och högskolerådet har nyligen i ett EU-projekt kartlagt och tagit fram förslag på åtgärder för att öka antalet utresande studenter. Vi menar att möjligheterna att få ut fler studenter är goda – men det kräver ett medvetet och långsiktigt arbete. Sveriges lärosäten behöver:

  • Satsa på vägledning om utlandsstudier. Universiteten och högskolorna måste bli bättre på att informera och vägleda studenter om möjligheter till studier och praktik utomlands. Vägledningen behöver komma in redan vid studiestart, återkomma under hela utbildningen och ges till alla studenter – inte bara de som redan från början är intresserade av att åka utomlands.
  • Införa mål kopplade till internationella utbyten. Lärosäten bör se över möjligheten att införa mål för vilka kunskaper och förmågor en student förväntas utveckla under ett utbyte. Det skulle göra utlandsstudiernas akademiska värde tydligare och råda bot på osäkerheten kring tillgodoräknande.
  • Identifiera perioder för utbyten. En förutsättning för att studenter ska studera eller praktisera utomlands är att det finns tidpunkter som passar för det. Universiteten och högskolorna bör se till att det finns ”fönster” under utbildningen då det är naturligt att studenter reser ut för att studera vid ett lärosäte i ett annat land eller göra praktik på en utländsk arbetsplats.

En hög andel högskoleutbildade som har studerat i andra länder är en viktig faktor både för enskilda individers framgång på arbetsmarknaden och för att Sverige ska hänga med i globaliseringens tidevarv. Att kraftsamla och arbeta systematiskt för det borde därför vara prioriterat för både regeringen och svenska lärosäten.

Ulf Melin, generaldirektör, Universitets- och högskolerådet.
Amelie von Zweigbergk, Chef Industriell utveckling, Teknikföretagen.