Reglerna för antagning via högskoleprovet har inte skärpts. Att införa gränsvärden för godkänt resultat på högskoleprovet är nämligen meningslöst. För att få börja studera på högskolan krävs alltid grundläggande och ibland även särskild behörighet. Högskoleprovsresultaten betyder inget vid antagning till utbildningar som har fler platser än sökande – som fallet är för flertalet lärarutbildningar.
Högskoleprovet är ingen genväg till studier på svenska universitet och högskolor. Det räcker inte med ett högskoleprovsresultat för att bli antagen till en högskoleutbildning – du måste vara behörig för att få börja läsa på högskolan.
Baskravet är grundläggande behörighet (krav på godkänt i framför allt svenska, engelska och matematik på gymnasienivå). För många utbildningar krävs även särskild behörighet – den som exempelvis vill bli spanskalärare måste visa att hen har tillräckliga förkunskaper i just spanska.
Ulla Hamilton från Friskolornas riksförbund gör gällande att reglerna för antagning via högskoleprovet har skärpts. (”Öka kraven för att antas till lärarutbildning”, SvD Debatt 2017-11-14.) Detta påstående är missvisande.
Visserligen införde Högskolan i Jönköping häromåret som enskild utbildningsanordnare en lägsta gräns på 0.8 poäng för godkänt resultat på högskoleprovet vid antagning till vissa av sina utbildningar. Men denna begränsning gäller inte den absoluta majoriteten av universitet och högskolor i Sverige som är statliga och styrs av högskoleförordningen.
Högskoleprovsresultatet används endast som ett urvalsinstrument när universitet och högskolor rangordnar de sökande som är behöriga. De har alltså har rätt att studera, men de är inte garanterade plats.
Högskoleprovsresultatet spelar stor roll vid antagning till utbildningar där det finns konkurrens om platserna, såsom läkar-, veterinär- och psykologprogrammen. Sökande som inte har tillräckligt höga betyg för att komma in på dessa utbildningar kan få en andra chans att bli antagna om de har toppresultat på högskoleprovet.
För utbildningar som har fler platser än sökande – som vissa lärarutbildningar – spelar högskoleprovsresultaten ingen som helst roll. Då sker inget urval överhuvudtaget utan alla behöriga sökande blir antagna.
Men gemensamt för alla som blir antagna till högskoleutbildningar är att de har klarat grundkravet: de har visat sig vara behöriga sökande och har rätt att läsa på högskolenivå – i mån av plats.
Ulf Melin
Generaldirektör Universitets- och högskolerådet