I Sverige misshushållar vi med invandrade akademikers kompetens, skriver Universitets- och högskolerådets generaldirektör Ulf Melin på Uppsala Nya Tidnings webbplats unt.se inför ett seminarium i Almedalen på torsdag.

Sverige var länge ett bra exempel på att även ett litet land kan bli internationellt framgångsrikt. Genom att satsa på utbildning, industrialisering och demokratisering lyckades vi på några få generationer förvandla 1800-talets fattiga bondenation till ett av de mest välmående länderna i världen. Vi blev bra på att konkurrera internationellt – vi visste hur vi skulle utnyttja våra resurser och förmågor effektivt. Många svenskar reste ut i världen och studerade produktion och produktutveckling. De återvände hem, utvecklade produkter och tog patent på dem.

Det är därför lite märkligt att vi i dag misshushållar med en tillgång som andra redan har betalat notan för, de utrikesfödda som kommer hit med akademisk utbildning i bagaget.

På Universitets- och högskolerådet hjälper vi akademiker från andra länder in på den svenska arbetsmarknaden genom att bedöma vad deras utbildningar motsvarar i Sverige. Vi räknar med att ge cirka 4 000 utrikesfödda akademiker sådana besked varje år.

Trots det är det svårt för utländska akademiker att få in en fot på arbetsmarknaden. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar fanns det år 2011 ungefär 271 000 utrikes födda akademiker i Sverige – omkring 68 000 av dem var utan arbete. Och även för dem som har jobb kunde situationen ofta vara bättre: enligt flera rapporter arbetar många av dem långt under sin kvalifikationsnivå.

Det finns flera sätt att öka jobbchanserna för utländska akademiker: Mest kända är kanske Arbetsförmedlingens projekt Nationell Matchning och Korta Vägen som AF driver tillsammans med Stockholms universitet. Vi har till vårt seminarium ”Utländska akademiker i Sverige – underutnyttjad arbetskraft?” under Almedalsveckan tagit fram en skrift som visar på ytterligare några förebilder:

  • Swedbanks praktikantprogram Äntligen Jobb som ledde till anställning för flertalet deltagare
  • Folktandvården Sörmland som sedan länge rekryterar personal med utländsk utbildning
  • Ingenjörsmentor – fackförbundet Sveriges Ingenjörers jobbinriktade nätverksbyggande
  • LKAB som rekryterat specialister med utländsk utbildning genom Nationell Matchning

Och det finns fler exempel på att det är lönsamt att satsa på akademiker med utländsk utbildning.

I en färsk studie från Handelshögskolan i Örebro visar Magnus Lodefalk och Andreas Hatzigeorgiou på hur framför allt små och medelstora svenska företag enkelt kan öka sin export genom att anställa välutbildade utlandsfödda som nyss har kommit till Sverige. De har nätverk i sina hemländer, kan både språk och affärskultur – och de vet hur man tar sig förbi informella handelshinder. Forskarna räknar med att företagen kan öka exporten med 0,9 procent för varje ytterligare utlandsfödd som de anställer.

Om vi lär oss av vår historia och börja utnyttja våra tillgångar mer effektivt så kan Sverige åter bli ett framgångsland med hög sysselsättning. Men om vi fortsätter att försumma den kompetens som utländska akademiker har är risken stor att vi skickar fel signaler till ungdomar och alla andra som funderar på att läsa vidare.

Tillsammans kan vi se till att Sverige än en gång kan bli ett föredöme internationellt. Ett land där utbildning lönar sig. För alla som bor här.

Ulf Melin
generaldirektör vid Universitets- och högskolerådet