Erasmus+ inkluderingsstöd gav Nadina möjlighet att studera i Sverige
Hur är det att som blind student komma på utbyte från ett annat land till ett svenskt universitet? Och hur är det att som utbildningsinstitution ta emot en utländsk student med behov av extra stöd? Det vet Nadina Imamovic, masterstudent från Bosnien-Hercegovina, som tillbringade tre månader vid Göteborgs universitet, och hennes kontaktperson Viktoria Jendmyr.
Nadina Imamovic studerar i Sarajevo i Bosnien-Hercegovina, ett land som nyligen godkänts som så kallat kandidatland med målet att så småningom bli medlem i EU.
University of Sarajevo hade redan ett pågående Erasmusprojekt med Göteborgs universitet när Viktoria Jendmyr, utbildningshandläggare och internationell koordinator på institutionen för socialt arbete fick veta att det fanns en blind student i Sarajevo som ville komma till Sverige på utbyte. Sarajevos universitet skickade en officiell nominering i november 2022 om Erasmusutbyte för Nadina Imamovic och det blev bråttom eftersom utbytet var tvunget att äga rum redan terminen därpå. Viktoria Jendmyr blev Nadinas kontaktperson på Göteborgs universitet och den som förberedde Nadinas vistelse i Göteborg.
Nadina Imamovic har redan tagit alla kurser för sin masterexamen i socialt arbete i Sarajevo, men hon ville ta chansen att få ytterligare erfarenhet av att studera utomlands. Hon vill använda sina studier för att arbeta med människor och kanske också förbättra förhållandena för funktionshindrade i Bosnien.
Tiden utomlands har gett Nadina nya perspektiv på socialt arbete och på hur inställningen till människor med funktionsnedsättning kan variera mellan länder. Med en studievecka kvar i Göteborg tar vi chansen att fråga henne om hennes tid i Sverige. Hon konstaterar att hon ser en skillnad i inställningen till funktionshinder i de olika länderna:
̶ Den svenska mentaliteten är annorlunda, här känner jag mig mer jämlik, berättar Nadina Imamovic. Min blindhet är inte det första folk tänker på, utan min personlighet. I Bosnien ser man mer mitt synfel än min person.
Hur upplevde du din vistelse i Göteborg jämfört med studier hemma?
̶ Det är såklart subjektivt. I båda länderna upplever jag att lärarna är rättvisa. Men det finns en skillnad i undervisningsstilar. I Bosnien är utbildningssystemet mer fokuserat på memorering och lärande, här i Sverige fokuserar man mer på läsning, läsförståelse och skrivande. Här deltog jag i alla aktiviteter som vilken student som helst och kunde kommunicera bra med min professor. Universitetet såg till att någon visade mig hur jag själv kunde röra mig i min omgivning, ta mig till universitetet och delta i de studiebesök som ingick i kursen. Jag fick flera vänner både i korridoren och på universitetet och jag hann också delta i ett årsmöte för synskadade i Göteborg.
Något som Nadina tyckte var särskilt intressant var att hon upplevde att det var mindre hierarki på Göteborgs universitet. "Relationen mellan student och lärare är mycket friare i Sverige, på både gott och ont”, säger hon. ”I Bosnien är det självklart att nia sin lärare vilket anses respektfullt så jag tyckte det kändes konstigt att säga du till lärarna här.”
Den viktigaste erfarenheten som Nadina Imamovic tar med sig är mötet med nya människor:
̶ Att skapa relationer är viktigt, människor är vår bästa resurs, säger hon. Vistelsen här i Sverige har bättrat på mina språkkunskaper. Jag har också blivit mer självständig eftersom jag har bott i en egen lägenhet för första gången. Min strävan i livet är just att få vara mig själv. Här i Sverige har jag känt mig glad över att jag har blivit accepterad för den jag är, fortsätter Nadina Imamovic.
Hur har du tänkt att använda de erfarenheter som du har fått i Sverige?
̶ Det kommer bli svårt när jag kommer till Bosnien igen. Jag vill förstås dela med mig av mina erfarenheter till dem som är intresserade, men den bosniska mentaliteten är väldigt envis, det är inte lätt att komma hem och tala om för andra hur de ska vara eller hur man borde göra. Förändring tar tid, säger Nadina Imamovic. Men jag är väldigt glad över att ha fått denna erfarenhet.
Erasmus+ inkluderingsstöd
Viktoria Jendmyr som var Nadinas kontaktperson på Göteborgs universitet vill förmedla till andra lärosäten att det är viktigt att vara ute i god tid så man hinner med att planera:
̶ Kanske bör lärosätena sätta en tidigare deadline i de fall mottagandet innebär större förberedelser på studieorten och på universitetet. Den här erfarenheten har varit en otrolig resa för mig personligen och för oss på universitetet likaså, säger Viktoria Jendmyr, Vi upptäckte vilka brister det fanns i rutiner kring mottagandet av inkommande studenter med funktionsnedsättningar på Göteborgs universitet. Eftersom Nadina varken kom från ett EU-land eller hade ett svenskt personnummer fick vi förhandla med kommunen om ersättning för det stöd hon annars skulle fått kostnadsfritt. Att det sedan överhuvudtaget blev möjligt var tack vare det inkluderingsstöd som lärosäten kan söka genom Erasmusprogrammet via Universitets- och högskolerådet, fortsätter Viktoria Jendmyr.
Via UHR och Erasmus+ går det alltså att söka extra medel för kostnader som tillkommer för studenter med behov av extra stöd. Det är då viktigt att räkna ut allt stöd som behövs, sådant som kommunen i vanliga fall står för när det gäller svenska studenter. Viktoria Jendmyr berättar:
̶ Exempelvis specificerade vi ett antal timmars ledsagning och de extra timmar hon behövde för hjälp att följa undervisningen. Vi sökte också stöd för den extra tid vi lade ner på att kommunicera via mail istället för att hon använde lärplattformen. Även sådant som att märka upp studentrummet med punktskrift för exempelvis hushållsmaskiner kunde vi söka stöd för. Nadina fick med hjälp av inkluderingsstödet tillgång till en person som varit med och hjälpt henne under vistelsen i Sverige. Hon fick också tillgång till samma litteratur som de andra studenterna, fast uppläst. Förutom stöd i undervisningen så har institutionen stöttat henne i hennes vardagsliv i Göteborg, fortsätter Viktoria Jendmyr.
Har du några råd att skicka med till andra lärosäten efter dina erfarenheter?
̶ Det stöd som svenska studenter med funktionsnedsättning får gratis från kommunen kan inte användas för studenter från andra länder. För att ha rätt till det stödet krävs ett svenskt personnummer, och i realiteten kan enbart studenter som ska studera minst ett år i Sverige ansöka om det, Erasmusutbyten brukar ju vara i max ett år. Mina råd är:
- Var förberedd! Prata med den aktuella kommunen i god tid.
- Kommunicera med studenten på ett tidigt stadium för att ta reda på behov och låt hen vara med i processen.
- Skaffa kunskap om Erasmus+ inkluderingsstöd i god tid.
- Samla all kunskap om studenter med funktionsnedsättning.
- Planera för både pedagogiskt och praktiskt stöd
Hur har Nadinas utbyte inspirerat er på Göteborgs universitet?
̶ Jag är så glad att vi bestämde oss för att ta emot Nadina. Hon gav verkligen av sig själv. Hon är en social person som gärna vill dela med sig, berätta om olika saker och hon är otroligt motiverad. Hennes förmåga att klara av utmaningar och att vara så positiv har varit en inspiration för både andra studenter och för hennes lärare på universitetet. Ett utbyte av det här slaget är ju givande år båda håll, för studenten som kommer på besök och för de som studerar och arbetar på universitetet. Det är ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter, avslutar Viktoria Jendmyr.