Fördelningstabeller för att sätta mål

Tabellerna visar alla programnybörjare under 2022 indelat i 38 utbildningsområden och fördelningen i studentpopulationerna när det gäller kön, utländsk/svensk bakgrund, samt föräldrarnas utbildningsbakgrund (social bakgrund).

Alla lärosäten som har utbildningar inom respektive område visas, inklusive medelvärdet per område. För att lärosätet ska finnas med i tabellerna krävs att det har minst 20 studenter inom ett utbildningsområde. På så sätt kan lärosätena både se vilka utbildningsområden som generellt har en snedfördelning utifrån de tre variablerna, och även var ens eget lärosäte ligger i förhållande till andra. Detta kan ge en vägvisning kring vilka frågor olika lärosäten bör arbeta mest med och vilka fakulteter som bör prioritera att sätta mål och genomföra insatser, och med vad. Det visar också vilka lärosäten som har liknande utmaningar och kan ha nytta av att samarbeta kring åtgärder.

Utifrån siffrorna i tabellerna, särskilt för de områden där lärosätet ligger lågt i förhållande till andra, kan varje lärosäte själva titta i Bak- och framgrund vilka program som ligger bakom den sneda rekryteringen inom ämnesområdet. Den aggregerade nivån i tabellerna kan dock dölja program på olika lärosäten där rekryteringen är skev, exempelvis när det gäller olika ingenjörsutbildningar. Vi rekommenderar därför alla lärosäten att titta närmare på alla siffror som berör dem. I Bak- och framgrund kan varje lärosäte dessutom kombinera olika parametrar.  

Exempel ur tabellerna

Lärarutbildning för förskola och fritidsverksamhet - kön

• Andel kvinnor 86.
• Andel män 14.
• Intervall för avvikelser som markeras (procent) är 0-10.

Av alla programnybörjare på grundnivå 2022 var 62 procent kvinnor och 38 procent män. Könsfördelningen på olika utbildningar skiljer sig dock mycket åt. Studie- och yrkesval är till stor del fortfarande könsbundna. Exempelvis är män överrepresenterade inom tekniska utbildningar medan kvinnor utgör merparten inom vård- och omsorgsutbildningar.

För variabeln kön låter vi en avvikelse på 20 procent från medelvärdet för utbildningsområdet utgöra en acceptabel nivå. I fördelningstabellen för kön markeras lärosätet om andelen kvinnor eller män understiger medelvärdet för utbildningsområdet med mer än 20 procent. Om exempelvis fördelningen mellan könen inom en grupp är 50/50 procent så är den accepterade avvikelsen 60/40 procent, det vill säga 20 procent från medelvärdet.

Är i stället fördelningen 30 procent kvinnor och 70 procent män så den acceptabla nivån för den underrepresenterade gruppen (kvinnor i det här fallet) 24 procent, vilket alltså motsvarar 20 procent från medelvärdet för kvinnor. UHR rekommenderar dessa lärosäten att sätta mål för en jämnare fördelning över tid. Målet bör sättas så att avvikelsen minskar och helst nå upp till riktmärket (24 procent i det här fallet).

Exempel:

Inom området "Inköp, försäljning och distribution" är fördelningen mellan könen 50/50. Ett acceptabelt intervall är 40/60 (dvs 20 procent från medelvärdet) vilket innebär att om andelen kvinnor är 32 procent så bör lärosätet sätta ett mål motsvarande 40 procent kvinnor och 60 procent män inom förslagsvis 3 år.

Andelen studenter med utländsk bakgrund har stadigt ökat och fördelningen mellan utländsk och svensk bakgrund speglar nu ungefär befolkningen i stort. Dock skiljer det sig kraftigt åt mellan olika utbildningsområden och de som invandrat efter 7 års ålder är tydligt underrepresenterade.

För variabeln utländsk bakgrund utgår vi från fördelningen i befolkningen som helhet: 27/73 procent. Vi fokuserar på de utbildningsområden där andelen studenter med utländsk bakgrund är mindre än 27 procent. Inom de utbildningsområdena markeras de lärosätena som avviker mer än 20 procent från medelvärdet för just det området.

Exempel:

Inom gruppen ”Juridik och rättsvetenskap” är fördelningen utländsk/svensk bakgrund 26/74. Ett acceptabelt intervall är i det här fallet är 20 procent från medelvärdet, vilket innebär att andelen studenter med utländsk bakgrund inte bör understiga 20 procent. Om exempelvis ett lärosäte har 17 procent studenter med utländsk bakgrund inom området, kan lärosätet sätta ett mål för att höja andelen och i bästa fall nå upp till minst 20 procent över en treårsperiod.

Även inom de utbildningsområden som har bra medelvärden finns det några lärosäten som ligger väldigt lågt. Även dessa bör överväga att sätta mål för det området (trots att de inte är markerade i tabellerna). Exempelvis har området ”Samhälls- och beteendevetenskap” som helhet 29 procent utländsk bakgrund, men några lärosäten ligger under 10 procent.

För några utbildningsområden, där endast ett fåtal lärosäten ger utbildningar inom området, ger en jämförelse med medelvärde enligt stödmaterialets princip inte lika mycket. Där är det mer relevant att titta enbart på lärosätets egna siffror för variabeln och utifrån det sätta rimliga mål för att öka andelen underrepresenterade grupper. Det gäller exempelvis andelen studenter med utländsk bakgrund inom området ”Lant- och skogsbruk samt djursjukvård”.

Utifrån att utländsk bakgrund är en underrepresenterad grupp i samhället ger UHR inga rekommendationer för de utbildningsområden där studenter med utländsk bakgrund är överrepresenterade, såsom exempelvis ”Tandvård och Farmaci”.

Social snedrekrytering baserat på föräldrarnas utbildningsbakgrund är den faktor som i störst utsträckning påverkar om en person påbörjar en högskoleutbildning eller ej. Målsättningen med breddad rekrytering är att den sociala bakgrunden ska spela mindre roll om en person studerar vidare eller ej, och vad den i så fall väljer att studera.

Social bakgrund är indelad i tre kategorier: låg, medelhög och hög utbildningsnivå, enligt den princip som UKÄ tagit fram. Utgångspunkten i analysen är "låg utbildningsnivå" som innebär att föräldrarna har högst tvåårigt gymnasium. Vi fokuserar på  de utbildningsområden där andelen studenter med föräldrar med låg utbildningsnivå är lägre än 31 procent. Inom dessa utbildningsområden markeras de lärosätena som avviker mer än 20 procent från medelvärdet för just det området.

Exempel:

Inom gruppen "Konst och media" är andelen studenter med lågutbildade föräldrar 11 procent. På samma sätt som tidigare är ett acceptabelt intervall från medelvärdet 20 procent. I det här fallet innebär det att andelen studenter med lågutbildade föräldrar inte bör understiga 9 procent. Om exempelvis ett lärosäte har 7 procent studenter med lågutbildade föräldrar inom området, bör man överväga att sätta ett mål för att höja andelen och i bästa fall nå upp till minst 9 procent om exempelvis 3 år.

Bak- och framgrund är ett användbart statistikverktyg för att skaffa kunskap om sina studentgrupper och kan användas för att sätta mål och följa upp breddad rekrytering. Bak- och framgrund är ett system som hämtar data ur flera olika register på SCB.

Genom verktyget går det att söka ut data om studenterna från övergripande lärosätesnivå ner till programnivå. När det gäller breddad rekrytering kan du exempelvis se föräldrars utbildningsbakgrund, utländsk bakgrund, vilken skola studenterna har gått på och var de kommer ifrån. Du kan också se vilken genomströmning utbildningarna har och vilka grupper som hoppar av.

Läs mer om Bak- och framgrund – Ladokkonsortiet

Med hjälp av verktyget Bak- och framgrund kan varje lärosäte gå in och identifiera vilket program hos just dem som drar ner medelvärdet och utifrån det bestämma vilka utbildningar man vill satsa på när det gäller att bredda rekryteringen. Lärosätet kan sätta mål för relevanta utbildningar och områden, och följa upp dem efter en bestämd tid.

UHR planerar att göra en uppföljning av tabellerna om 4 år, det vill säga hösten 2028. Det kan även vara ett lämpligt tidsspann för lärosätenas målsättningar för arbetet. Noteras ska dock fördröjningen i systemet. Denna gång följs programnybörjare 2022 upp, om fyra år hanteras de som påbörjat ett program på grundnivå 2026.

Breddad rekrytering är en nationell angelägenhet. Insatser i en region kan ha effekter i en annan. En uppföljning av lärosätets fördelning i studentpopulationen efter en viss tid kan trots det säga något om effekter av insatser som gjorts, både i den egna regionen och nationellt.

Bak- och framgrund kan användas för att göra andra jämförelser inom området breddad rekrytering och breddat deltagande. Exempelvis kan andelen examinerade visa på genomströmning som ett mått på breddat deltagande, det vill säga om underrepresenterade grupper fullföljer utbildningen i samma utsträckning som majoriteten eller ej.