Hur kan vi underlätta för särskilt kvalificerade internationella studenter att studera i Sverige?

Det har länge varit känt att både högre utbildning och forskning stärks i kvalitet i en internationaliserad miljö där perspektiv får mötas och argument blötas.

Efter att Sverige 2011 införde studieavgifter för studenter utanför EU/EES fanns det en oro att många kvalificerade studenter, särskilt från låg- och medelinkomstländer, inte skulle kunna studera i Sverige och i samma utsträckning som tidigare genom sina studier bidra till Sveriges och sina egna länders utveckling. Därför skapades två stipendieprogram för studieavgiftsskyldiga studenter, som administreras av Svenska Institutet (SI) och Universitets- och högskolerådet (UHR).

Inom ramen för Plattform för internationalisering (Plint) har de båda myndigheterna med stöd av företaget Ramboll nu systematiserat stipendier för studieavgiftsskyldiga studenter under perioden 2013–2024.

Syftet med studien har varit att bearbeta befintliga data för att få en tydligare bild över hur programmen har utvecklats över tid när det gäller till exempel antal studenter, geografiska prioriteringar, fördelning bland svenska lärosäten med mera.

– Vi har i detta läge fokuserat på att systematisera den information vi redan har för att skapa en bättre bild av programmens utfall. Det i sig kan vara till stöd för respektive myndighets utveckling av programmen. Om vi ser ett behov kan vi även använda materialet för en fördjupande uppföljning, och då tillsammans med lärosätena, säger Magnus Hallbåter som samordnar arbetet med Plint på UHR.

– Det har även varit roligt att samarbeta mellan UHR och SI vilket har bidragit till bättre förståelse för hur vi hanterar de här två programmen som skapades efter studieavgiftsreformen.

Sammanfattning från rapporten

Stipendier för studieavgiftsskyldiga studenter infördes som en del av reformen 2011, då Sverige började ta ut studieavgifter för tredjelandsstudenter (Prop. 2009/10:65). För att fortsatt attrahera internationella studenter och säkerställa att begåvade individer hade möjlighet att studera i Sverige, etablerades två statliga stipendieprogram: Stipendieprogrammet för avgiftsskyldiga studenter som hanteras av Universitets- och högskolerådet (UHR), samt Scholarships for Global Professionals som administreras av Svenska institutet (SI).

Stipendieprogrammet för avgiftsskyldiga studenter (UHR)

Stipendieprogrammet för avgiftsskyldiga studenter (SAS) hanteras av UHR. Programmet är förordningsstyrt och syftar till att stärka Sveriges attraktionskraft som studienation genom ”att främja rekryteringen av särskilt kvalificerade studieavgiftsskyldiga studenter”.

UHR fördelar pengar till lärosätena som i sin tur beviljar stipendier till enskilda studieavgiftsskyldiga studenter i form av helt eller delvis nedsatta studieavgifter vid lärosätet under 1–6 terminer. Under perioden 2013–2024 har totalt 6 777 stipendier beviljats, med en total finansiering på 723 miljoner kronor. Geografiskt sett har majoriteten av stipendiaterna kommit från Asien, särskilt Indien, Kina och Pakistan. Sedan 2019 har andelen afrikanska stipendiater ökat.

Könsfördelningen har blivit mer jämställd över tid, och 2023 fick fler kvinnor än män stipendium. Den genomsnittliga nedsättningen av studieavgift per stipendiat har varit 181 018 kronor. Den procentuella nedsättningen av studieavgiften har minskat över tid för att möjliggöra fler stipendier.

Scholarships for Global Professionals (SI)

Scholarships for Global Professionals är ett biståndspolitiskt stipendieprogram som administreras av Svenska institutet och riktar sig till studenter från 41 utvalda länder. Programmet har som mål att stärka ledarskap och kapacitetsuppbyggnad i samarbetsländerna och stödja Sveriges internationella samarbeten.

SI ansvarar för programmet, tar emot och bedömer ansökningar, gör urval och fördelar stipendier direkt till internationella studenter. Under perioden 2013–2024 har totalt 3 838 stipendier beviljats, med en sammanlagd finansiering på 1,7 miljarder kronor. Stipendierna täcker både studieavgifter och levnadskostnader, där 52 procent av stödet har gått till studieavgifter, 45 procent till månatliga bidrag och 3 procent till resestöd.

Stipendiaterna har huvudsakligen kommit från Afrika och Asien, men sedan 2021 har andelen från Östeuropa ökat, där Azerbajdzjan och Ukraina är bland de vanligaste ursprungsländerna. Könsfördelningen har blivit mer jämn över tid och sedan 2023 är det fler kvinnor än män som beviljas stipendium.

Genomströmningen inom programmet är hög, där endast 4 procent av stipendiaterna har avbrutit sina studier. Den låga andelen avhopp kan indikera att programmet attraherar studenter med hög motivation och att de ekonomiska villkoren skapar stabila förutsättningar för studier.

Identifierade utvecklingsområden

För att ytterligare stärka programmens effektivitet och långsiktiga måluppfyllelse identifieras i rapporten vissa utvecklingsområden:

• Uppföljning av stipendiaternas karriärvägar inom Scholarships for Global Professionals, för att undersöka hur utbildningen bidrar till utveckling i samarbetsländerna.
• Analys av stipendiaternas studieresultat, vägval efter genomförda studier samt sambandet mellan stipendiebelopp och genomströmning inom Stipendieprogrammet för avgiftsskyldiga studenter. Detta för att undersöka hur väl programmet svarar upp mot syfte enligt förordning.
• Översyn av administrativa processer för att undersöka hur skillnader i återkravsnivåer och administrativa rutiner påverkar stipendieprogrammens effektivitet.

Rapporten Systematisering av stipendier för studieavgiftsskyldiga studenter (pdf)