Seoul november 2024

Åldrande och omsorg i fokus under Q3

Höstens aktiviteter på ambassaden i Seoul har präglats starkt av temat åldrande, omsorg och välfärd. Under september så besökte Riksdagens socialutskott Korea under en hel vecka – det fjärde utskottet att besöka landet under ett års tid. Första veckan i oktober så fick ambassaden i Seoul besök av en delegation från Socialdepartementet, med Äldre- och Socialförsäkringsminister Anna Tenje och statssekreterare Johan Höij i spetsen. Under besöken fick vi på ambassaden tillfälle att ha möten och bygga relationer med en bred skara viktiga aktörer inom det koreanska välfärdssystemet, inklusive Ministeriet för Hälsa och Sjukvård, Nationella Pensionsfonden, Presidentkommitteen för Åldrande Befolkning och Demografi, Nationellt Medicinskt Centrum, Medicinskt Krisberedskapscentrum, Socialutskottet av Koreanska Riksdagen, Nationellt Demenscentrum, samt en lång rad innovativa företag samt vård och omsorgsinrättningar.

Sydkoreas demografiska utmaningar

Sydkorea har världens lägsta antal födslar per kvinna. Trots ett antal omfattande ekonomiska incitament och politiska insatserunder senaste 20 åren föll siffran nationellt till 0,72 barn per kvinna, vilket är ca 1,0 barn under OECD genomsnittet och 1,4 under nivån som anses vara tröskelvärdet för att bibehålla befintlig befolkningsmängd. Om trenden fortsätter kommer Sydkoreas nuvarande befolkning på 52 miljoner att sjunka till under 35 miljoner år 2070 och riskerar att mer än halveras innan år 2100. Som en direkt konsekvens av de låga födelsetalen och en snabbt ökande medellivslängd (83,6 år 2023, näst högst i världen efter Japan) tilltar även ålderförsörjningskvoten i Sydkorea snabbare än något annat OECD-land.

Sydkoreas befolkningsminskníng är en utmaning

Flera experter anser att befolkningsutmaningarna är Sydkoreas enskilt största hot för framtiden, med potentiellt katastrofala utfall för såväl ekonomi, militär förmåga, kompetensförsörjning, utbildning och välfärd. För närvarande minskar den arbetsföra befolkningen i landet med i genomsnitt 320 000 personer varje år.

Fertilitetskrisen i Korea är komplex och har flera underliggande bidragsfaktorer; till exempel höga utbildningsomkostnader för barn, en mycket konservativ syn på utomäktenskapligt havandeskap, extrem urbanisering i Seoul-området samt höga boendekostnader som hindrar små familjer att bli större. Dock är troligen den största bidragande faktorn karriärsriskerna som kvinnor utsätts för i och med ett havandeskap och föräldraskap. Detta begränsar viljan för kvinnor i Sydkorea att skaffa familj och driver på vad som redan är den högsta löneklyftan mellan kvinnor och män i OECD.

Svårigheter för landets pensionssystem

De demografiska utmaningarna i Korea samt den radikala tillväxten av ekonomin skapar även svårigheter för landets pensionssystem. Ungefär hälften av Sydkoreas befolkning är över 50 år. Tjugo procent är över 65 och andelen ökar snabbt. Tack vare positiv historisk utbildningsutveckling så har andelen utbildade och arbetsdeltagande bland de äldre ökat markant under senaste 20 åren.

Sydkorea har den näst högsta graden av inkomstfattigdom bland äldre i
OECD, den högsta är Estland. Nästan 40 procent av sydkoreanerna över 65 år lever under OECD:s fattigdomsgräns, som är satt till hälften av den
nationella medianinkomsten. I Japan är den andelen 20 procent. OECD-genomsnittet är 14 procent.

Sydkoreas nationella allmänna pensionsplan (NPP- National Pension Plan)
inrättades så sent som januari 1988 och syftade ursprungligen till att säkra
allmän pensionstrygghet i industrialiseringens era genom att fastställa
inkomstersättningsnivå på 70 procent med en pensionsavgiftsnivå på endast 3,0 procent, vilket från start skapade en ohållbar ekonomisk bas. Som svar på detta har NPS (National Pension Service) gradvis sänkt den allmänna inkomstersättningen till 40 procent (fram till 2028) och höjt avgiftsnivån till 9 procent.

Trots dessa justeringar är framtidsutsikterna för NPS dystra. Förutsatt att
nuvarande pensionssystem vidmakthålls och i skuggan av landets betydande demografiska utmaningar, förväntas den nationella pensionsfonden (NPF) utarmas 2054 efter att ha nått en topp på 1 972 biljoner koreanska won år 2039. Avgiftsnivån skulle då behöva höjas till cirka 35 procent för att upprätthålla förmåner – en siffra som överstiger den högsta offentliga pensionsavgiften i OECD (33 procent i Italien).

Rollen för Sverige i Sydkoreas radikala transformationsbehov

Ett av Koreas största utmaningar inom den offentliga förvaltningen är att lyckas genomdriva politiska reformer som på något sätt skulle kunna anses stå i vägen för den radikala tillväxt som landet har blivit vana vid under de senaste 50 åren. Sydkorea var under slutet av 1950-talet ett urfattigt land med en BNP på under 100 USD per capita. Idag är Sydkorea världens tionde största ekonomi och Sveriges näst största handelspartner i Asien (efter Kina). Denna politiska inlåsning är ett område som Sverige skulle kunna hjälpa Sydkorea att navigera mot framtiden.

Sverige inspirerar

Som ett av världens mest avancerade välfärdsekonomier så innehar Sverige en särställning i det koreanska medvetandet kring frågor som jämlikhet, omsorg, välfärd, hållbarhet och demokrati. Sveriges relativt framgångsrika koncept av att balansera hållbarhet och välfärd med ekonomisk tillväxt, teknologisk suveränitet samt forskning och innovation i världsklass är ett recept som avundas stora delar av världen och representerar en konkurrensfördel i våra relationer med Sydkorea. Den svenska paradgrenen ”social engineering” och fundamenten i vårt välfärdssystem är en lika värdefull innovationsframgång för Sverige som våra tekniska innovationer, våra framgångsrika företag och våra forskningsupptäckter.

Sverige kan lära av Sydkorea

Samtidigt är Sydkorea ett land där det finns mycket för Sverige att inspireras och lära sig av. Korea har under de senaste 70 åren sedan Koreakrigets slut i flera omgångar lyckats återuppfinna sig själv, genom enträget arbete, innovativa arbetssätt och en mycket stark social samhällsstruktur. Deras arbete med regulatoriska sandlådor och nytänkande policyutveckling har blivit känd internationellt. Deras arbete med digitalisering, medicinteknik, AI och robotik inom vård och omsorg är världsledande. Här finns lärdomar som Sverige kan anamma och implementera.

Gemensamma utmaningar

Sverige och Sydkorea har flera gemensamma utmaningar inom demografi och omsorg, om än på olika skalor. Som lika-sinnade och kunskapsdrivna ekonomier finns det mycket våra länder kan genomföra genom internationell samverkan och partnerskap, med sikte på en hållbar framtid för framtida generationer.

Kort om Lars Hammarström:

Lars är disputerad läkemedelskemist och har varit verksam som industriell and akademisk forskare, entreprenör, chef och diplomat. Han har en internationell bakgrund med över 20 års erfarenhet från USA, Japan och Sydkorea. Innan sin roll som Innovations och forskningsråd var han avdelningschef för Hälsa vid Sveriges innovationsmyndighet Vinnova.