Högskolestudier – intresse, planer och finansiering

CSN, UHR och UKÄ har alla uppdrag som berör frågan om breddad rekrytering till högskolan. UHR ska främja lärosätenas arbete med breddad rekrytering till högskolan. Rapporten baseras på en enkätundersökning som genomfördes av SCB och avser gymnasieungdomar som tog examen läsåret 2019/2020. Resultaten bygger på ungdomarnas självskattningar om planer för högskolestudier upp till tre år efter avslutade gymnasiestudier.

Könsbundna val

Ungdomar som planerar att studera vidare väljer i högre grad att läsa teknik och samhällsvetenskap. Av dem som planerar att fortsätta studera svarade 24 procent att de vill studera teknik eller samhällsvetenskap. Det finns tydliga könsskillnader i vad ungdomarna vill studera. Skillnaden är störst för ämnet teknik, där 21 procent av männen har angett att de vill studera teknik, att jämföra med 4 procent av kvinnorna. Även inom ämnet data är männen tydligt överrepresenterade. Kvinnor är däremot överrepresenterade inom samhällsvetenskap, juridik samt vård och omsorg.

Snedrekrytering grundläggs tidigt

Intresset för högskolestudier skiljer sig åt mellan olika grupper av gymnasie­ungdomar, något som har påvisats i flera undersökningar genom åren. Skillnader i studieintresse mellan grupperna kan i sig bidra till snedrekryteringen till högskolan.

Män som är födda i Sverige, de som har lägre utbildade föräldrar och de som läser på yrkes­program visar över lag minst studieintresse. Störst intresse för högskolestudier har utrikes födda kvinnor, de som har högre utbildade föräldrar och de som läser på högskoleförberedande program. De grupper som i hög grad planerar att läsa på högskolan när de går på gymnasiet är samma grupper som senare är över­representerade bland högskolenybörjarna. Det innebär att snedrekryteringen till högskolan grundas tidigt.

Vill öka chanserna på arbetsmarknaden

För att bredda rekryteringen till högskolan är det viktigt att ha kunskap om skälen till att ungdomar vill studera på högskolan. Resultaten i studien tyder på att det handlar om att öka sina chanser på arbetsmarknaden – att öka möjligheterna till att få ett intressant jobb och att få hög lön. Kvinnor och män tycker ungefär lika och resultaten överensstämmer med andra undersökningars resultat.

De vanligaste anledningarna till att gymnasieungdomarna inte vill studera är att de är studietrötta och att de vill arbeta med ett yrke som inte kräver högskole­utbildning. Män är något mer benägna än kvinnor att planera arbeta inom yrken som inte kräver högskoleutbildning.

Ladda ner rapporten

Ladda ner rapporten "Högskolestudier – intresse, planer och finansiering" (pdf).