Antagning till grundnivå
Den som antas till högskoleutbildning på grundnivå måste ha de kunskaper som krävs för att tillgodogöra sig studierna. Förkunskapskraven utgörs av grundläggande behörighet och särskild behörighet.
All högskoleutbildning kräver nödvändiga kompetenser för högskolestudier. Detta kallas grundläggande behörighet. Många utbildningar kräver ytterligare förkunskaper i vissa ämnen, så kallad särskild behörighet. Grundläggande och särskild behörighet kan uppfyllas genom formell utbildning som till exempel en gymnasieutbildning eller genom reell kompetens.
Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet har den som har
- kunskaper inom det svenska och det engelska språket
- ett vetenskapligt förhållningssätt
- förmåga att kunna belysa frågor ur flera perspektiv
- problemlösningsförmåga
- förmåga att kunna dra slutsatser och argumentera för dessa
och - övrig kompetens som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig sådan utbildning.
De nödvändiga kompetenserna beskrivs närmare i Universitets och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2024:7) om grundläggande behörighet och urval (pdf).
En sökande ska anses ha nödvändiga kompetenser för grundläggande behörighet till grundnivå om den sökande har något av följande:
Gymnasieexamen
- Högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.
- Yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt lägst betyget E på nivå 3 i ämnet svenska eller ämnet svenska som andraspråk och nivå 2 i ämnet engelska (för den som läst enligt de ämnesplaner som införs 1 juli 2025).
- Yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt lägst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk 1–3 och engelska 6 (för den som läst enligt Gy11).
Utländsk gymnasieutbildning
Avslutad utländsk gymnasieutbildning som ger behörighet till högskolestudier i det land där den fullföljts samt kunskaper i svenska, engelska och matematik som motsvarar något av följande alternativ:
- Lägst betyget E i ämnet svenska nivå 3 eller ämnet svenska som andraspråk nivå 3, ämnet engelska nivå 2 och ämnet matematik nivå 1a, 1b eller 1c.
- Lägst betyget E i svenska/svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt matematik 1a, b eller c. Den som har betyg i svenska/svenska som andraspråk 3 och i engelska 6 behöver inte styrka betyg i underliggande kurser.
- Lägst betyget Godkänd i svenska kurs B/svenska som andraspråk kurs B, engelska A samt matematik kurs A utfärdat före den 1 juli 2013.
Folkhögskola
Intyg om grundläggande behörighet från folkhögskola. Folkhögskoleutbildningen ska uppfylla vissa krav på omfattning och innehåll beroende på tidigare studier eller arbetslivserfarenhet. Dessa krav beskrivs närmare i Universitets och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2024:7) om grundläggande behörighet och urval (pdf).
Grundläggande behörighet genom äldre gymnasieformer
Slutbetyg
- Slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan utfärdat senast 1 juli 2015, eller ett slutbetyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, utfärdat före 1 juli 2025 och lägst betyget Godkänd i minst 2 250 gymnasiepoäng samt lägst betyget Godkänd i svenska A och B, alternativt svenska som andraspråk A och B, engelska A och matematik A.
- Slutbetyg utfärdat före 1 januari 2010 från gymnasieskolans program och lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av vad som krävs för ett fullständigt program eller slutbetyg.
Samlat betygsdokument
Kurser inom gymnasial vuxenutbildning som är fullföljda före 1 januari 2010. Den sammanlagda gymnasiepoängen för dessa kurser ska omfatta minst 90 procent av den gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg.
Avgångsbetyg
Avgångsbetyg från en fullständig minst tvåårig linje/tvåårig specialkurs i gymnasieskolan, ett avgångsbetyg 2 eller 3 från gymnasial vuxenutbildning eller motsvarande och kunskaper i svenska och engelska motsvarande minst två årskurser från gymnasieskolan eller etapp 2 på gymnasial vuxenutbildning.
Reell kompetens: erfarenhet och kunskap men ingen formell behörighet
De nödvändiga kompetenserna för grundläggande behörighet kan förutom genom formella meriter uppfyllas genom reell kompetens. Reell kompetens är den samlade, faktiska kompetens som en individ har, oberoende av hur, när och var den har utvecklats. Reell kompetens utgör en egen behörighetsgrund till högskoleutbildning vid sidan av formell behörighet till exempel genom gymnasieexamen.
Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF har fastställt rekommendationer för hur högskolorna ska bedöma reell kompetens för grundläggande behörighet: SUHF:s rekommendation om validering av reell kompetens för tillträde (pdf).
Information om ansökan om bedömning av reell kompetens på Antagning.se
Särskild behörighet
Förutom grundläggande behörighet krävs till många utbildningar förkunskaper i specifika ämnen på gymnasienivå - särskild behörighet.
Enligt Högskoleförordningen ska de krav på särskild behörighet som ställs vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Särskild behörighet till utbildning på grundnivå är oftast kunskaper från ett eller flera ämnen med angiven nivå i respektive ämne i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.
Universitets- och högskolerådet föreskriver om vilka ämnen och nivåer i ämnen som krävs för särskild behörighet för utbildningar som leder till yrkesexamen samt vilka ämnen och nivåer i ämnen som får användas till andra utbildningar som inte leder till en yrkesexamen.
Särskild behörighet kan också uppnås genom reell kompetens.
Högskolorna kan själva påverka behörighetskraven
Lärosätena kan besluta om undantag för behörighetskraven. De kan också höja kraven men lärosätet måste inhämta yttrande från Universitets- och högskolerådet.
Särskild behörighet till andra kurser än nybörjarkurser
Det finns även kurser och program på grundnivå som vänder sig till andra än nybörjare. Då kan de särskilda behörighetskraven vara kunskaper från kurser i gymnasieskolan och en eller flera högskolekurser eller andra för utbildningen relevanta krav.
För mer detaljerad information om reglerna, se Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2024:5) om särskild behörighet (pdf).
Särskild behörighet till yrkeslärarutbildningen
Till yrkeslärarprogrammet gäller särskilda behörighetskrav i form av kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper. Behörighetskraven utgörs av så kallade kunskapskriterier som bygger på Skolverkets ämnesplaner för gymnasieskolans yrkesprogram.
Tillträde till yrkeslärarutbildningen – särskilda behörighetskrav
Mer information om grundläggande och särskild behörighet
Detaljerad information om reglerna gällande grundläggande och särskild behörighet till utbildning på grundnivå finns i 7 kap. Högskoleförordningen (1993:100) och i Universitets- och högskolerådets föreskrifter.
Högskoleförordningen, Sveriges riksdags webbplats
Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2024:5) om särskild behörighet (pdf)
I SUHF:s Bedömningshandbok finns tillämpningar av bestämmelserna i högskoleförordningen och Universitets- och högskolerådets föreskrifter.