Nationell stödfunktion för ansvarsfull internationalisering föreslås
16 december 2024
Universitets- och högskolerådet (UHR), Vetenskapsrådet och Vinnova har fått i uppdrag av regeringen att främja ansvarsfull internationalisering inom högre utbildning, forskning och innovation. I slutrapporteringen av uppdraget ger myndigheterna förslag på att inrätta en nationell stödfunktion.
Utgångspunkten i arbetet med uppdraget har varit att internationell samverkan bör utgöras av öppenhet, samtidigt som det finns behov av att skydda såväl nationella som akademiska värden, kunskap och teknik. I rapporten görs bedömningen att svåra avvägningar och beslut som är förknippade med detta kan underlättas genom en nationell stödfunktion. Den övergripande målsättningen med stödfunktionen är att den ska ge stöd och bidra till att öka kunskapen, medvetenheten och förmågan hos lärosäten, myndigheter och andra aktörer i innovationsekosystemet att själva agera ansvarsfullt i frågor som rör internationalisering.
Stödfunktion underlättar samordning
Stödfunktionen syftar till att skapa en samordning och stärka den nationella förmågan att hantera frågor kring ansvarsfull internationalisering inom högre utbildning, forskning och innovation utan att ta över det självständiga ansvar som lärosäten, myndigheter och andra aktörer har för frågor som rör ansvarsfull internationalisering och säkerhet inom sin egen verksamhet.
- Den snabbt föränderliga geopolitiska utvecklingen ställer allt högre krav på alla som är verksamma i internationella sammanhang. För att som enskild forskare kunna hantera frågeställningar kopplade till ansvarsfull internationalisering behövs stöd, både inom den egna verksamheten och nationellt. Genom ökat stöd, på flera nivåer, står vi bättre rustade att hantera svåra överväganden och ta tillvara de möjligheter internationella samarbeten erbjuder, säger Eino Örnfeldt, generaldirektör, UHR.
Stödfunktionen ska i sitt arbete kunna hantera alla aspekter som ligger i myndigheternas tidigare förslag till vägledande nationella riktlinjer. Regeringens uppdrag till myndigheterna betonar emellertid de nya utmaningarna som det säkerhetspolitiska läget ger och behovet av att skydda nationella intressen. Fokus den första tiden föreslås därför ligga på frågor som berör komplexa gränsdragningsfrågor inom flera myndigheters ansvarsområden som berör nationell säkerhet.
Fokus på proaktiva insatser
Myndigheterna har i arbetet utgått från två övergripande stödbehov, dels ett behov av proaktiva insatser för att stödja målgrupperna med att bygga förmåga och kultur genom information och erfarenhetsutbyte, dels ett behov av att kunna svara på frågor. Huvudfokus för stödfunktionen föreslås ligga på proaktiva insatser men den ska även ha beredskap att ta emot olika typer av frågor.
Stödfunktionen föreslås utgöra nationell nod för ansvarsfull internationalisering, genom att samordna och samverka med målgrupper och aktörer inom området samt vara kontaktpunkt till Regeringskansliet, EU och internationellt.
Etablering av kansli och strategiskt råd föreslås
Flera myndigheter föreslås få i uppdrag att etablera ett kansli som utgör en nationell kontaktpunkt för ansvarsfull internationalisering och som ansvarar för samordning och att de operativa delarna av stödfunktionen genomförs. Ett strategiskt råd, bestående av representanter från de primära målgrupperna, inrättas. Vidare föreslås att relevanta myndigheter med kunskap och uppdrag i civilförsvars-, sanktions-, säkerhets-, och försvarsfrågor ges i uppdrag att bistå stödfunktionen i frågor av säkerhetskaraktär.
I den tidigare publicerade delrapporten lämnades förslag på ett system för ansvarsfull internationalisering, byggt på en övergripande strategisk inriktning, vägledande nationella riktlinjer och riktlinjer anpassade för den egna verksamheten. Denna rapport, med förslag om en nationell stödfunktion, slutför uppdraget.
För mer information, vänligen kontakta
Sara Rågwall, enhetschef, styrning och utveckling, UHR
Tel: 010 4700465, e-post: sara.ragwall@uhr.se