Studenters socioekonomiska bakgrund avgör om de väljer att studera utomlands. De som studerar utomlands har i högre grad föräldrar med höga inkomster och lång utbildningsbakgrund. Det visar rapporten "Vägen till utlandsstudier" från Centrala Studiestödsnämnden (CSN) och UHR.


Internationella och interkulturella perspektiv under utbildningen är viktiga för att förbereda studenter för en alltmer globaliserad arbetsmarknad. Inom EU finns därför ett mål att minst 20 procent av alla studenter ska ha studerat utomlands 2020. I Internationaliseringsutredningens delbetänkande (SOU2018:0) föreslår utredaren att Sverige ska ha en högre ambition: år 2025 ska 25 procent av studenterna tillbringa tre månader eller mer av sin utbildning utomlands.

Möjligt för alla

Studiestödet ska verka rekryterande för både kvinnor och män och bidra till ett högt deltagande i utbildning. Oavsett vem man är och vilken bakgrund man har, ska studiestödet göra det möjligt för alla att studera. Rapporten visar att de utlandsstuderande som grupp skiljer sig från dem som studerar i Sverige. De utlandsstuderande har i högre grad läst ett högskoleförberedande gymnasieprogram och de kompletterar i lägre utsträckning sin utbildning på komvux och folkhögskola. De har även ett högre betygsmedelvärde från gymnasiet och deras föräldrar har oftare högskoleutbildning.

Studien bygger på registeruppgifter från CSN, UHR och SCB. Med dessa uppgifter till grund går det att få en god bild av vilka som deltar i utlandsstudier och deras väg fram till utlandsstudier.