Statens skolverks redovisning av uppdrag om ett nationellt professionsprogram

Sammanfattning

• UHR tillstyrker författningsförslaget gällande 5 § i förslaget om förordning om nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och förskollärare inom skolväsendet.
• UHR bedömer att det föreslagna meriteringssystemet kan innebära införandet av nya reglerade yrken eller ändring i befintlig yrkesreglering.
• UHR tillstyrker förslaget att myndigheten ska bistå Skolverket vid antagning till uppdragsutbildningar.
• UHR tillstyrker förslaget att antagning till de kurser som utgör meritgrundande kompetensutveckling ska göras med stöd av UHR.

Avsnitt 3. Skolverkets författningsförslag med kommentarer avseende ett nationellt professionsprogram

I 5 § i den föreslagna förordningen om nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och förskollärare inom skolväsendet framgår att Skolverket vid behov ska inhämta yttrande från UHR om utländska meriter ligger till grund för en ansökan om meritering. UHR ställer sig positiv till att Skolverket ämnar använda sig av den expertis myndigheten besitter vad gäller bedömning av äkthet, omfattning samt nivå av utländsk utbildning. UHR tillstyrker förslaget. Myndigheten ser fram emot att tillsammans med Skolverket gemensamt
diskutera hur detta samarbete kan utformas på bästa sätt.

UHR ser gärna att det tydliggörs i redovisningen vilka möjligheter till finansiering av studier och kompetensutveckling utanför Sverige som finns inom ramen för de europeiska, nordiska och nationella program som UHR administrerar, då dessa senare kan ligga till grund för meritering.

Konsekvensutredningen

Enligt yrkeskvalifikationsdirektivet och direktivet för proportionalitetsprövning har Sverige en rad skyldigheter gentemot EU-kommissionen innan ny reglering av yrken införs. Några av dessa skyldigheter inkluderar att göra utförliga prövningar av ändringar i yrkesreglering, anmälningar till EU-kommissionen av samma ändringar, samt transparensåtaganden, utöver säkerställande av de övergripande EU-rättsliga bestämmelserna.

Ändringar av yrkesreglering, exempelvis införandet av fortbildning i ett redan reglerat yrke, kan vara svårbedömda. UHR kan i sådana fall resonera med EU-kommissionen. Förslaget kan innebära att det redan reglerade läraryrket får en hårdare reglering.

Författningsförslaget har tydlig påverkan på förutsättningarna för utövande av de aktuella läraryrkena, vilket gör att aspekten om icke-diskriminering måste beaktas särskilt. Skolverkets förslag innebär även bestämmelser i syfte att omfatta även utländska utbildningar, vilket är positivt. Däremot är kraven på yrkesverksamhet mindre tydliga när det gäller möjligheten att tillgodoräkna utländsk yrkeserfarenhet, vilket kräver ytterligare analys av hur utländska meriter kan användas inom ramen för den föreslagna meriteringen.

Författningsförslaget inkluderar även rektorer. UHR har tidigare framfört att krav på utbildning för rektorer kan utgöra ett reglerat yrke. Det är oklart om författningsförslaget också innebär krav på kontinuerlig fortbildning för rektorer.

Det remitterade föreskriftsförslaget kan omfattas av anmälningsskyldigheten enligt 9 kapitlet 1 § i YKD-förordningen (2016:157). Inför den presumtiva anmälan bör en dialog mellan UHR och Skolverket ske i ett tidigt skede.

Avsnitt 9. Informationsförsörjning och integritetsskydd

UHR tillstyrker förslaget att myndigheten ska bistå Skolverket vid antagning till uppdragsutbildningar och tillstyrker även förslaget att antagning till de kurser som utgör meritgrundande kompetensutveckling ska göras med stöd av UHR. Det föreslagna uppdraget ligger i linje med UHR:s verksamhet, som syftar till att skapa förutsättningar för att möta kompetensbehovet, både nu och i framtiden.

Beslut

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Eino Örnfeldt efter föredragning av utredare Viveka Sahlberg i närvaro av tillförordnad avdelningschef Heléne Säll Matsson.