Förslag till Skolverkets föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer samt villkor för behörighet och legitimation för lärare och förskollärare med utländsk utbildning

Skolverkets diarienummer: 2024:3862

Sammanfattning

Universitets- och högskolerådet (UHR) har fått möjlighet att yttra sig över förslag på Skolverkets nya föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer samt villkor för behörighet och legitimation för lärare och förskollärare med utländsk utbildning. UHR tillstyrker förslaget men har synpunkter på de krav som anges i bilagan till de föreslagna föreskrifterna. UHR lämnar även förslag gällande Skolverkets tilltänkta vägledning som redogörs för i konsekvensutredningen avsnitt 4.12. Om Skolverkets genomförande av inremarknadstest med tillhörande proportionalitetsprövning lämnar UHR en kommentar på avsnitt 7 i konsekvensutredningen.

Bilagan till förslag på Skolverkets föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer samt villkor för behörighet och legitimation för lärare och förskollärare med utländsk utbildning

UHR instämmer i Skolverkets bedömning att föreskrifterna ska fokusera på de kunskaper och kompetenser som krävs för att kunna arbeta som förskollärare och lärare. Men UHR anser att det i bilagan är otydligt hur en sökande genom uppvisande av sina kvalifikationer ska kunna visa ”sådana pedagogiska och didaktiska kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta som [lärare eller förskollärare]” och ”ämneskunskaper som huvudsakligen motsvarar minst ett undervisningsämne”. En sådan övergripande skrivning gör det svårt för en sökande att förstå vilka reella krav som ställs på utländska yrkeskvalifikationer. Det försvårar även möjligheten att i praktiken göra enhetliga och relevanta jämförelser mellan utländska utbildningar och svensk utbildning och bedöma vilka skillnader som kan anses väsentliga.

UHR anser att det ofta krävs att det görs en helhetsbedömning av de kvalifikationer som ligger till grund för kunskaperna och kompetenserna som den sökande förväntas uppnå. Det gäller särskilt för kvalifikationer som har förvärvats i en stat utanför EES och Schweiz eftersom yrkeskvalifikationsdirektivet är anpassat till harmoniserade utbildningar inom EES och Schweiz. I Bolognaprocessen och utvecklingen av ett sammanhållet europeiskt område för högre utbildning (EHEA), har medlemsländerna tagit fram olika verktyg för ömsesidigt erkännande, såsom Diploma Supplement, ett europeiskt kvalifikationsramverk och informationssystem. Medlemsländernas utbildningssystem har även i stor utsträckning harmoniserats bland annat när det kommer till utformningen av examina, utbildningsnivåer och poängsystem. Verktyg för ömsesidigt erkännande saknas helt eller delvis utanför EHEA och utbildningarna kan till sitt innehåll (till exempel i fråga om lärarförberedande studier) uppvisa betydande skillnader gentemot jämförbar svensk utbildning.

ENIC-NARIC-nätverken har utifrån Lissabonkonventionen utarbetat principer för vilka delar av en utbildning som kan utgöra en väsentlig avvikelse. Sådana delar är till exempel syftet med den utländska utbildningen (om utbildningen förbereder för yrkesverksamhet som förskollärare eller lärare), kvaliteten (om utbildningen är erkänd av behöriga myndigheter för högre utbildning), längden och omfattningen av utbildningen samt lärandemål (överensstämmer målen för utbildningen i väsentlig mån med de kunskaper och kompetenser som en förskollärare eller lärare i Sverige förväntas ha förvärvat genom sin utbildning). Med utgångspunkt i dessa bedömningsprinciper menar UHR att det krävs en helhetsbedömning som tar hänsyn till flera aspekter av en utbildning för att kunna göra rättvisa jämförelser av utbildningar från hela världen.

Konsekvensutredningen

Avsnitt 4.12. Nya kriterier för bedömningen av om en väsentlig avvikelse föreligger

UHR välkomnar den vägledning som Skolverket avser ta fram eftersom det säkerställer att det görs korrekta och enhetliga bedömningar av utbildning från alla delar av världen. UHR utgår från att den kommer att tydliggöra för en sökande hur de kan visa på sådana kunskaper och kompetenser som är nödvändiga för att kunna arbeta som förskollärare eller lärare i Sverige. UHR kan bistå Skolverket i att ta fram en vägledning inom ramen det fortsatta samarbetet.

UHR föreslår att det i vägledningen framför allt bör framgå att omfattningen av de lärarförberedande studierna och ämnesstudierna i väsentlig mån ska motsvara kraven som ställs på svensk förskollärar- och lärarutbildning. Det vill säga att det ska finnas utbildningsvetenskapliga studier och relevant yrkesförberedande praktik med en viss omfattning och att den totala utbildningslängden i väsentlig mån ska motsvara kraven på jämförbar svensk utbildning. Det bör inte ställas krav på att studierna ska ha ett visst specifikt innehåll eftersom det skulle leda till en godtycklig och stelbent bedömning utifrån kursplaner och enskilda ord och uttryck, något som Lissabonkonventionen och UNESCO:s globala konvention syftar till att motverka genom att lägga fokus på väsentliga skillnader. I en sådan vägledning bör det även framgå att utbildningen ska förbereda för yrkesverksamhet som förskollärare eller lärare i utbildningslandet, eftersom syftet med utbildningen är viktigt för att fastställa dess innehåll och lärandemål. Vidare bör det tydliggöras att utbildningen ska vara del av det högre utbildningsväsendet i landet, det vill säga att nivån på utbildningen i väsentlig mån inte ska avvika från motsvarande svensk utbildning.

UHR utgår från att Skolverket även i fortsättningen kommer att ta hänsyn till yrkeslivserfarenhet som har förvärvats i utlandet. UHR anser att Skolverkets nuvarande bedömningen av utländsk yrkeslivserfarenhet är alltför schablonmässig. Oavsett vilka brister som finns i den utländska utbildningen så har en viss längd på yrkeslivserfarenheten ansetts kompensera för dessa brister. UHR anser att det är viktigt att det görs en mer individuell bedömning av vilken brist som yrkeslivserfarenheten ska kunna kompensera. Om bristerna i en sökandes utbildning är mer omfattande bör det även ställas högre krav på hur länge den sökande har utövat sitt yrke och när den har bedrivits. UHR föreslår att även dessa krav bör ingå i Skolverkets vägledning.

Avsnitt 7. Bedömning av om författningsförslagen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen - Inremarknadstest

UHR konstaterar att Skolverket har genomfört ett inremarknadstest med tillhörande proportionalitetsprövning i enlighet med proportionalitetsförordningen. För att förstå de föreslagna ändringarna är det nödvändigt att Skolverket fördjupar analysen med en tydligare motivering. Det är viktigt att det klargörs varför ändringarna är nödvändiga, hur de förväntas påverka den inre marknaden och hur det i praktiken påverkar den sökande.

Beslut

Beslut i detta ärende har fattats av tillförordnad avdelningschef Heléne Säll Matsson efter föredragning av handläggare Ernst Lindqvist i närvaro av ställföreträdande avdelningschef Andreas Sandberg.