Flexibel användning av högskoleprovet
30 mars 2016
Att vikta högskoleprovets verbala- respektive kvantitativa del i antagningen har effekter för sammansättningen av de antagna. En majoritet är emellertid oberörda av viktningen och behåller sin antagning även i simuleringen.
I Universitets- och högskolerådets regleringsbrev för 2016 ingår ett uppdrag att analysera vilka konsekvenser en mer flexibel användning av högskoleprovets två delar skulle kunna få för antagningen till olika utbildningar. Denna delrapport omfattar antagningen till vårterminen 2016.
UHR har i en simulerad antagning viktat sökandes högskoleprovsresultat och analyserat hur detta påverkar antagningsresultaten till sex utbildningar.
Till läkarutbildningen förskjuts könsfördelningen till kvinnornas favör i simuleringen. För sjuksköterskeutbildningen är det tvärtom, könsfördelningen förskjuts till männens favör. Att vikta högskoleprovet till juristutbildningen leder i simuleringen till att det är yngre män, högst 23 år, som förlorar och att könsfördelningen förskjuts till kvinnornas favör. Äldre kvinnor, 24 år och äldre, är tydliga vinnare bland de sökande till socionomutbildningen och liknande tendens finns till psykologutbildningen. Förskollärarutbildningens berörs inte alls av att vikta högskoleprovet och köns- och ålderssammansättningen av hela gruppen antagna kvarstår.
Kontaktperson:
Mattias Wickberg 010-470 03 67