Ny kartläggning av hur resultat från högskoleprovet används av lärosäten

Kartläggningen är baserad på siffror från antagningssystemet NyA och på en enkätundersökning som har skickats ut till 47 lärosäten. Bland de 37 lärosäten som har svarat uppger tolv att de använder högskoleprovet medan 25 inte använder högskoleprovet som skiljekriterium.

I urval 1 hösten 2015 användes högskoleprovsresultat som skiljekriterium till cirka 260 av alla cirka 18 790 utbildningar. Det motsvarar 1 procent av det totala utbildningsutbudet.

De flesta lärosäten angav att det inte finns behov av ett skiljekriterium till lärosätets utbildningar, att högskoleprovet inte har bra prognosförmåga för hur väl studenter klarar att genomföra utbildningen och att lottning upplevs som mer neutralt.

De utbildningar som använder högskoleprovsresultat i det alternativa urvalet finns inom vårdområdet, framförallt på läkarprogrammet. Samtliga lärosäten som har läkarprogrammet använde högskoleprovsresultat som skiljekriterium och i urval 1 användes det vid lika meriter till samtliga läkarprogram i landet.

Högskoleprovet är ett studiefärdighetsprov som används vid urval till högskolan. Provet infördes 1977 i samband med högskolereformen. I början var provet avsett för personer över 25 år med minst fyra års arbetslivserfarenhet men sedan 1991 är provet öppet för alla.

Nedan kan du ladda den hela rapporten som pdf.