Yttrande över gymnasieutredningen

UHR har yttrat sig över En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla
unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning
(SOU 2016:77).

UHR välkomnar gymnasieutredningens ambition att få fler att avsluta gymnasiet med en grundläggande behörighet. UHR:s synpunkter är till stora delar baserade på UHR:s eget arbete med breddad rekrytering till högskolan och kunskap om internationaliseringsmål och arbete och dess positiva effekter.

UHR anser att dock att det också är en genomströmningsfråga att på ett bättre sätt än idag förebygga diskriminering och trakasserier inom gymnasieskolan. Utsattheten för våld, hot och trakasserier bland vissa elevgrupper stor. Det är en brist att gymnasieutredningen inte bygger vidare på Yrkesprogramsutredningens analys av att särbehandling, till exempel på grund av kön eller ursprung, leder till studieavbrott. UHR skulle vilja se förslag på hur ett långsiktigt arbete för att skapa en gymnasieskola som passar alla oavsett kön eller bakgrund kan komma till stånd.

Ökade förväntningar på yrkesutbildningselever

Hälften av eleverna på yrkesprogrammen anser att arbetsbelastningen är liten eller mycket liten enligt utredningen ”Från avhopp till examen: så vill skolan utveckla skolan, 2015”. Gymnasieutredningen föreslår att yrkesutbildningarna i sitt grundupplägg blir behörighetsgivande för högskolan. UHR önskar att man sköt på möjligheten att aktivt välja bort de behörighetsgivande kurserna till senare delen av utbildningen. En förbättrad studievägledning i grundskolan skulle sannolikt leda i samma riktning. Gymnasiestudenter ska till 40 procent inte ansett sig fått tillräckligt med studievägledning enligt ”Välja yrke”.

Genusanalys för att bryta könsstyrda val

Genom att justera utbildning och miljö så att de passar alla kan utbildningar komma långt. Erfarenhet från högskolan visar att så enkla medel som att byta namn på utbildningar kan ha effekt. Många andra goda exempel finns från arbetet med breddad rekrytering inom högre utbildning.

Internationalisering kan öka attraktiviteten på alla utbildningar

Möjlighet till utbyten och APL i utlandet förbereder för arbetslivet och vuxenlivet. Utredningen föreslår en internationalisering av humanistprogrammet. UHR förordar att motsvarande justering görs inom samtliga program.

Kvalitetshöjning nödvändig i valideringsarbetet

UHR tycker det är positivt att utredningen lyfter fram att valideringsarbete idag genomförs på ett förhållandevis godtyckligt sätt. UHR vill betona att validering ska innehålla fyra moment för kunna anses avslutad: kartläggning, bedömning, värdering och dokumentation.

Ämnesbetyg genomgående är att föredra

UHR förespråkar en genomgående ändring till ämnesbetyg. Förändringar i betygssystemen ställer stora krav på tydlighet när det gäller meritvärdering mm för de som genomför sina gymnasiestudier med övergångar mellan system som äldre betyg, vuxenutbildning osv.

I övrigt:

Utredningen har haft en bristande representation av svenska minoriteter.

Nivåkraven för minoritetsspråk på gymnasiet behöver förtydligas. Idag är det upp till respektive gymnasium, vilket ställer till problem för studier av dessa språk på högskola.

Vilka kurser som räknas som ett obligatoriskt estetiskt ämne måste preciseras för att UHR ska kunna kontrollera att en gymnasieexamen innehåller samtliga gymnasiegemensamma ämnen.

Beträffande stöd för bättre bedömning. Kunskap om utbildningssystemens uppbyggnad i världen och system uppbyggda utifrån uppdraget att bedöma gymnasial och eftergymnasial utbildning finns hos UHR och kan säkert främja utvecklingen av detsamma på grundskolenivå.

Undersköterskeutbildningens nivå måste vara tydlig för att underlätta erkännande enligt yrkeskvalifikationsdirektivet. Yrkesgruppen är en av de mest mobila och likaså ett reglerat yrke i många länder.