På gång i arbetsområdet Mobilitet

Vad jobbar du med just nu?

– Tillsammans med representanter från UKÄ och SUHF genom Högskolan Väst undersöker jag hur lärosäten kan förbättra förutsättningarna för mobilitet inom professionsutbildningar, säger Catrine Åkerblom.

Det är stor skillnad mellan olika högskoleutbildningar när det gäller i vilken utsträckning studenterna tar vara på möjligheten att studera eller göra praktik utomlands. Till exempel hade drygt 30 procent av studenterna som tog en examen från en samhällsvetenskaplig utbildning läsåret 2021/2022 studerat utomlands under sin utbildning. Motsvarande andel bland studenter med examen från en professionsutbildning var endast 7 procent. Arbetsgruppen vill ta fram en mer nyanserad bild av den här stora studentgruppen och uppmärksamma de goda exempel som finns.

Det finns flera orsaker till att en mindre andel av studenterna på en professionsutbildning genomför en mobilitet. Bland annat är utbildningarna reglerade med många lärandemål vilket kan bli en utmaning för att få tillgodoräkna sig kurser från andra länder. Studenterna på professionsutbildningarna är oftast äldre och har hunnit bilda familj vilket gör det svårare att vara hemifrån.

På den hearing som Plint genomförde förra hösten var det flera lärosäten som ansåg att bättre förutsättningarna för studentmobilitet inom professionsutbildningarna ska vara en prioriterad fråga för Plint.

– Under året har vi tittat på tidigare studier som kartlagt utmaningar och framgångsfaktorer, generellt, men vi har särskilt fokusera på förutsättningarna inom utbildningar för ingenjörer, sjuksköterskor och ämneslärare. Några lärosäten sticker ut med en större andel studenter som genomför mobilitet. Vi har haft kontakt med flera av dessa lärosäten och fått höra mer om hur de jobbat för att nå så goda resultat. Redan nu kan vi se att alla haft ett långsiktigt målinriktat arbetssätt, säger Catrine.

Resultaten av arbetet kommer bestå av tips och rekommendationer för hur lärosätena kan arbeta för att förbättra möjligheterna till studentmobilitet. Arbetsgruppen har identifierat några gemensamma framgångsfaktorer för ökad mobilitet som också presenteras. Även exempel från lärosäten som lyckats bra ska inspirera lärosäten till ett strategiskt arbete som bidrar till bättre förutsättningar för mobilitet.

Arbetsgruppen ska också lyfta fram nya möjligheter som ska främja mobilitet inom Europauniversitet (EUI) och Erasmus+, till exempel blandad mobilitet där kortare utlandsvistelse kombineras med digital undervisning samt möjlighet till kortare mobilitetsperioder från tre till två månader.
På konferensen Internationaliseringsdagarna (IDA) den 7–8 november presenterar arbetsgruppen slutsatserna från detta arbete. Resultaten kommer sedan att publiceras här på Plints webbsidor.

Varför är det här viktigt?

– Professionsutbildningarna för högskoleingenjörer, lärare och sjuksköterskor omfattar stora studentgrupper. Det vore synd om endast ett fåtal av denna stora studentgrupp tar del av vinsterna med internationella utbyten, som ju ger breddade perspektiv på utbildningen, ökad interkulturell förståelse och utveckling av personliga förmågor, som vi sett i tidigare studier, säger Catrine.

Studenter på professionsutbildningar, som sjuksköterskeprogrammet och ämneslärar-utbildningen, vittnar om att internationella utbyten ger dem viktiga erfarenheter. De får vistas i en annan kultur och kommunicera på ett annat språk. Kompetenser som är viktiga i yrkesutövningen där de möter patienter respektive elever med olika bakgrund och upplevelser i bagaget. Två rapporter från UHR som belyser det är:
Linnaeus-Palme och lärarutbildningarna. Framgångsfaktorer, hinder och effekter - Universitets- och högskolerådet (UHR)

Utbytes- och stipendieprogram bra för institutionell kapacitetsutveckling och internationalisering - Universitets- och högskolerådet (UHR)

Ett skäl för högskoleingenjörer att göra utlandsstudier är att Sverige har en exportdriven ekonomi. De flesta av de större teknikföretagen är multinationella. Där är kompetenser från utlandsstudier under utbildningar mycket användbara i det dagliga arbetet, och i samspelet med kunder och kollegor från alla delar av världen. För denna sektor blir utlandsstudier en viktig faktor för både kompetensförsörjning och konkurrenskraft.

Vad hoppas du se för resultat inom några år?

– Vi från Plint som arbetar med denna fråga hoppas att de goda exemplen ska inspirera andra lärosäten så att vi inom några år ser en tydlig trend att fler studenter från professionsutbildningar deltar i utvecklande utbyten, säger Catrine. Det är mycket inspirerande att se hur strategiska satsningar och initiativ leder till positiva resultat.

Fler projekt som är på gång inom arbetsområdet Mobilitet:

• Frågor som rör nya mobilitetsformer (KTH, UHR, CSN)
• Tillgång till studiestöd för utresande studenter från Sverige (CSN)
• Undanröja hinder eller skapa främjandeåtgärder kopplade till migrationsprocessen (Migrationsverket, SI, UHR Euraxess, SFS, SULF).
• Kartläggning av stipendier och annan finansiering för mobilitet (Vetenskapsrådet, Vinnova, Formas, STINT och UHR)

För frågor om dessa, kontakta Magnus Hallbåter på UHR. fornamn.efternamn@uhr.se