Peking december 2024

Samtidigt som den kinesiska regeringen aktivt försöker balansera den hårdnande geopolitiska miljön och en hackande ekonomi så tuffar forskningen på. Under året har vi besökt ett antal välfinansierade forskningsinfrastrukturer, laboratorier och nystartade universitet som alla vittnar om ambitiösa satsningar på naturvetenskap, medicin och ingenjörsvetenskap. Vi möts också ofta av hemvändande forskare från USA eller Europa som av olika skäl väljer att flytta tillbaka till Kina för en välavlönad och välfinansierad forskarkarriär här. Antalet forskare med icke-kinesisk bakgrund som väljer att arbeta i Kina är förhållandevis lågt, trots att ambitioner finns att göra kinesiska universitet mer internationella och trots att forskningen på många områden håller hög klass. Naturligtvis väljer man vad man vill visa upp, men jag tror att det vi ser är förhållandevis typiskt. Kinesisk forskning är välfinansierad.

Blandkommissionsmöte i november

Den 5:e november hölls ett blandkommissionsmöte mellan svenska Utbildningsdepartementet och kinesiska Ministry of Science and Technology. Blandkommissionsmöte hålls vartannat år, baserat på det bilaterala samarbetsavtalet om forskningssamarbeten. Nuvarande avtal tecknades 2017. På mötet deltog, förutom representanter för Utbildnings- och Klimat- och näringslivsdepartementen även representanter för Vetenskapsrådet, STINT och IVL Svenska Miljöinstitutet. Den svenska delegationen leddes av David Edvardsson, enhetschef vid forskningspolitiska enheten på Utbildningsdepartementet. Mötet diskuterade bland annat möjligheterna för framtida samarbeten inom hållbarhet, klimat, global hälsa och livsvetenskaper.

Utöver själva mötet genomförde den svenska delegationen också ett antal studiebesök på universitet, institut, forskningsinfrastrukturer och innovativa företag i Peking och Guangdongprovinsen.

Möten mellan svenska och kinesiska universitet

Mängden besök från svenska universitet och institut verkar vara betydligt färre än före pandemiåren, men intrycket är att det är fler som har besökt landet och diskuterat samarbeten än under våren och under 2023.

Bland besök under hösten kan nämnas Karolinska Institutets rektor Annika Östman Wernersson med kolleger som bland annat besökte universitet och universitetssjukhus i Shanghai, Jinan och Peking och Kinas medicinska akademi (CAMS). Rektor fick även ett möte med Kinas utbildningsminister samt med National Health Commission, vilket är ett tydligt tecken på KIs mycket goda rykte i Kina.

Svenska myndigheter på miljöområdet har samarbetat med kinesiska organisationer, universitet och myndigheter under många år. Såväl Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och SMHI deltar i sådana projekt eller initiativ.

Naturvårdsverket representerar Sverige i China Council for International Cooperation on Environment and Development, CCICED, där Sverige länge har varit en partner tillsammans med exempelvis Kanada, Norge, Tyskland samt olika multilaterala organisationer. Det senaste årsmötet hölls i Peking 10-12 oktober.

Inom ramen för CCICED genomförs forskningsstudier och förslag till policyutveckling för Kina. Det är ett unikt verktyg för policydialog mellan (i huvudsak) västländer och den kinesiska regeringen. Per Ängquist, generaldirektör på Kemikalieinspektionen, har nyligen valts in bland CCICED’s namnkunniga skara av rådgivare.

Ansträngd ekonomi, ansträngda internationella relationer

Kinas ekonomi är mer ansträngd än på många år. Delvis beroende på världsekonomin och världspolitiken, men också för att konsumenterna tvekar att öppna plånboken. Städer och provinser har dragit på sig enorma skulder på grund av fastighetskrisen och städerna har dessutom på grund av en stillastående fastighetsmarknad förlorat en av sina viktiga inkomstkällor; förskrivning av tomträtter.

Regeringen har under hösten levererat ett antal stimulanspaket för att åtgärda bristerna i ekonomin och få fart på konsumtionen. Bland annat ett paket för omstrukturering av lokala regeringars skulder på motsvarande 15 000 miljarder kronor. På så sätt vill man frigöra resurser som kan satsas på nya och högtekniska industrier, forskning och innovation samt konsumtionsstimulanser. Målet är uppenbart att fortsätta politiken mot högre självförsörjningsgrad inom industrin samt teknikledarskap.

Det är än så länge för tidigt att se om dessa åtgärder får den effekt som efterfrågas. Fler åtgärder för att stimulera ekonomin är att vänta under den närmaste tiden.

Följ oss på LinkedIn

Innovations- och forskningskontoret i Peking har en LinkedIn-sida som du kan följa här.

Kort om Tina Karlberg

Tina är innovations- och forskningsråd i Peking sedan hösten 2022. Hon är civilingenjör inom Samhällsbyggnadsteknik (LTU) och har de senaste åren arbetat med analys och innovationsledning på Trafikverket samt med teknik och innovationer för hållbara städer på Siemens. Under åren 2009-2011 arbetade Tina med främjande av svensk miljöteknikexport till Kina och hon har också ett förflutet som teknisk attaché vid ambassaden i Bonn/Berlin.