"Öka intresset för yrkesutbildning – satsa på utlandspraktik"

Samtidigt är det allt för få unga som väljer att utbilda sig inom dessa yrken. Läsåret 2017-2018 var det bara lite drygt 24 procent av eleverna i gymnasieskolans årskurs ett som gick ett yrkesprogram. Det räcker inte för att matcha behovet på arbetsmarknaden.

Det krävs kraftfulla insatser för att göra yrkesutbildningarna mer attraktiva. De goda arbetsmarknadsutsikterna behöver lyftas fram och yrkenas status behöver höjas. Utbildningarna måste också bli mer lockande att söka.

Ett sätt att öka yrkesutbildningarnas attraktionskraft och samtidigt stärka kvaliteten är att erbjuda elever möjlighet till praktik utomlands.

Utlandspraktik har många fördelar:

• Nya yrkes- och språkkunskaper. Genom praktik utomlands skaffar sig elever yrkeskunskaper de inte kan få i Sverige och får träna praktiskt på engelska och andra språk.
• Fler genomför utbildningen. Utlandspraktik ökar ofta elevernas motivation för skolarbetet, vilket är viktigt för att motverka avhopp.
• Mogna för arbetslivet. Elever som praktiserat utomlands vittnar om att de blivit mer självständiga, fått större tilltro till sig själva och till sin förmåga att klara sig på egen hand.

Utlandspraktik innebär små kostnader för den enskilda skolan. UHR erbjuder gymnasie- och yrkeshögskolor möjligheter att söka bidrag för att finansiera praktik utomlands, bland annat genom EU-programmet Erasmus+. EU:s satsning på yrkesutbildning nästa år innebär att det i Sverige kommer finnas runt 100 miljoner kronor per år att söka för verksamma inom yrkesutbildning. Det innebär stora möjligheter och ger fler aktörer chans att stärka yrkesutbildningen genom utbyten och samarbeten med andra länder.
Men för att pengarna ska komma elever och personal till del krävs insatser – och inte bara från skolornas rektorer och lärare.

Ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med utlandspraktik måste drivas av huvudmännen. Kommuner, regioner och branschorganisationer behöver kraftsamla för att stärka yrkesutbildningen och säkerställa att Sveriges EU-medel kommer elever och lärare till nytta.

Följande insatser ser vi som nödvändiga:

1. Medvetna strategier. Yrkesutbildningarnas huvudmän måste ha medvetna strategier för hur praktik utomlands ska integreras i utbildningen. Strategierna bör utgå ifrån verksamhetens behov, ha tydligt uppsatta mål och de måste följas upp.
   
   
2. Personal med uppgift att driva arbetet. Ett medvetet arbete med internationalisering tar tid och kraft. En internationell samordnare eller motsvarande i organisationen är därför en nyckel till att arbetet blir framgångsrikt.
   
   
3. Samarbete för att söka finansiering. Inom Erasmus+ kan utbildningsanordnare gå ihop i konsortier och söka finansiering för utlandspraktik. Det är resurseffektivt och ger möjlighet att skicka ut avsevärt fler elever. Tillvägagångssättet är vanligt i Finland, där en betydligt större andel av eleverna också gör praktik utomlands.

Redan idag finns kommuner, skolor och branschorganisationer som är mycket aktiva och framgångsrika när det gäller utlandspraktik och att söka finansiering från UHR. Ett exempel är Norrköpings kommun, som sedan många år bedriver ett strategiskt arbete med internationalisering utifrån kommunens behov och prioriteringar. Ett annat är SKF Tekniska Gymnasium – en skola som satsar storskaligt och erbjuder i princip alla elever möjlighet att praktisera vid SKF:s fabriker runt om i världen. Fler aktörer kan och bör ta efter dessa goda exempel.

Nu uppmanar vi Sveriges regioner, kommuner och branscher att stärka arbetet för att öka yrkesutbildningarnas attraktionskraft genom aktiva strategiska satsningar på utlandspraktik. Sådana satsningar är till betydande gagn för individen, arbetsgivarna och samhället.

Karin Röding, generaldirektör Universitets- och högskolerådet (UHR)

Therese Guovelin, förste vice ordförande LO

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation Svenskt Näringsliv

Bilden ovan: Karin Röding (foto: Eva Dalin), Therese Guovelin (foto: Fredrik Hjerling) och Tobias Krantz (pressbild).